Femfemman

Idag var det lite kallt ute. För kallt, tyckte en del. Katterna till exempel.
För egen del, så tycker jag att dagens väder är ett perfekt vinterväder. Lite, lite snö - inte mer än att man kan ta sig fram överallt - 8-10 grader kallt, sol, vindstilla. Det blev en ljuvlig promenad runt Kroken och Stockremma.... på vägar och tydliga stigar.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Kände lite dåligt samvete för att jag inte stannade till och sa hej till den som bor i detta huset. Förr gjorde jag ofta det. Tänkte tanken idag.... men sedan insåg jag att jag hade så mycket kläder på mig att det bara varit besvärligt att behöva lossa på skor och jacka och halsduk..... Eller också är det så, vilket jag tror, jag blir allt mer asocial för var dag som går.....

Image may be NSFW.
Clik here to view.

När jag kom in i skogen insåg jag att det var fler än jag som var ute i det vackra vintervädret. En något större skostorlek än mina kängor, storlek 40, samt en hund, hade irrat omkring på en del av stigarna. Tror att det kunde vara en sådan där otäck djurmördare....

Vi har inte hittat på så mycket under 2017, så C-E tyckte att det började bli lite segt här hemma. Bio i Borås kanske. Och möjligen lite shopping.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Den här klänningen har kommit upp som annons i mitt Facebooksflöde under flera veckor. Har gillat den så mycket att jag påbörjat en beställning av den. Idag gick jag rakt in i affären och kollade om den var så snygg som jag tycker då jag ser den på bild.
Det känns alltid så avslappnat att besöka Zizzi, affären för storvuxna kvinnor. Man blir mottagen av en expedit som har lite extra hull lite varstans, och man får konstruktiva råd. Man känner sig hemmastadd, avslappnad och öppen för de tankar som butikspersonalen delar med sig av.
Klänningen var snyggare... och skönare ... än jag vågat tro. Den kommer att bli en favorit!

Nya glasögon, fotokromatiska, sådana där som UV-strålning förvandlar till solglasögon, blev också beställda på Smarteyes. Jättebra service där också... och jag fick till ett par häftiga bågar som jag verkligen gillade. - Vad billigt, sa jag, då jag fick priset för det beställda. Expediten tyckte nog att jag var knäpp. Men glasögonen, som förhoppningsvis räcker i 3-5 år, kostade inte mer än en tusenlapp mer än vad en lagning av två tänder gjorde i veckan.... och ungefär hälften av de motsvarade glasögon som jag köpte hos vår lokala optiker i Tranemo för, gissar jag, fyra år sedan.... Så jag tyckte att glasögonen var billiga... och gick alltså direkt över gatan och inhandlade en ganska så prisvärd klänning....

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Så var det bion då. Det fanns inte så mycket att välja på, så att det fick bli fortsättningen på historien om hundraåringen som försvann från äldreboendet i Malmköping.
Filmen har ju fått blandad kritik... men en massa nomineringar till Guldbaggen. Jag hade inga större förväntningar på innehållet, faktiskt. Filmen var ganska så seg i början, men efter en stund så fann jag mig själv sittandes storskrattandes i den fullsatta biosalongen. Och jag hör ju inte till de mest lättskrattande människorna, precis.
Filmen visade på en stor uppsättning kreativitet hos manusförfattarna och maskörerna, inte tu tal om den saken. Det var en underhållande historia, men något budskap, det fick man allt leta efter. Skönt att få skratta en stund, iallafall.

Nöjd med dagen - den vackra promenaden i den torra, kyliga, friska luften, inköp av klänning och glasögon och ett skrattframkallande biobesök. Samt en pizza ( den tredje inom bara några veckor) på favoritstället Granada... det tycker jag är en alldeles utmärkt trettondagsafton.

Första gången jag besökte en julkonsert i Voxtorps pastorat ( församling?), det var på trettondagen 2012.
Jag var ensam stalledräng i dotterns och svärsonens hus i Hjälshammar, och ville ha något att förströ mig med i min ensamhet. Då hittade jag en annons om en trettondagskonsert i Gällaryds kyrka, och letade mig på slingriga vägar till en plats jag aldrig tidigare besökt, "långt in i de småländska skogarna".
Jag glömmer aldrig den konserten, för den var så otroligt bra. Det var bl.a två systrar från Gnosjö som var solister, och som tillsammans sjöng "The Prayer". Det var ett framförande som suttit kvar i minnet sedan dess.
Förra året var det äntligen läge att besöka trettondagskonserten i Voxtorps pastorat (församling ?) igen. Då var den på betydligt närmre håll från dotterns och svärsonens hus i Hjälshammar, för då var konserten i Tånnö. Nu var jag inte ensam, utan hade med mig dotter och make, och alla var vi lika lyriska över de fantastiska framförandena som vi fick höra.
"The Prayer", en av de vackraste musikstycken som jag vet, framfördes ånyo, denna gång av två harmoniserande röster, Maja Björk och Johan Hultgren.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Årets trettondagsresa gick inte till Hjälshammar, utan till Ulås, Kroken. Dottern har tillsammans med make, hästar och katter bytt bostad, och är nu medlemmar i pastoratet (församlingen?) med de fantastiska trettondagskonserterna.
Naturligtvis blev det ett besök i den fina kyrkan i Gällaryd.

Vi var ute i god tid och fick bra platser, i den vid konserttid,fullsatta kyrkan.

Årets konsert var ännu bättre än tidigare, ja, det är otroligt att ett så professionellt framträdande som detta, kan komma till stånd på en plats "långt ute i de småländska skogarna",

En riktig operasopran, Isabella Frisk, framförde flera välkända stycken, bl.a. Marias vaggsång, kompad av urduktiga musiker å flygel, violin och cello. De båda stråkmusikerna framförde kvällens absoluta höjdpunkt, La Muerte del Angel. Vilken upplevelse att få höra detta dramatiska stycke stråkmusik!

Kören var superbra, och variationen av olika typer av julmusik var superb.
"The Prayer" fanns med i år också. Jag hade kameran med och passade på att föreviga musikstycket, så att jag kan ta fram det när jag vill under året.

Tack för en. återigen, fantastisk trettondagskonsert/gudstjänst.

Jag har ett råd till er: Låt någon relativt god filmare, med stativ och bra kamera, filma nästa konsert som ni genomför, för att sedan lägga ut den på Youtube, till alla som vill njuta av bra musik.

Om livet vill oss väl, så återkommer vi förstås igen, nästa trettondagen 2018.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Rimfrost är fint, tycker jag.
Helst ska det vara solbelyst rimfrost. Sådan var obeställbar idag, så då fick man ta det näst bästa.
Tycker att det är så gott att snötäcket är minimalt. Det finns flera anledningar till detta tyckande:
Skogsluffartanten kan med lätthet ta sig fram varhelst hon vill.
Snöskottning är inte favoritsysselsättningen, och den slipper man undan.
Skidorna pockar inte på sin uppmärksamhet. Jo, jag tycker att det är roligt att åka skidor, men under de sista åren, så har både skidor ( tycks det) och balans blivit sämre.... jag ramlar på slätt underlag ibland. Så det känns bra om de smala laggarna inte har anledning att bli uppmärksammade.... : )

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Har försökt att få till någon form av promenad under alla jullovets korta dagar. Några gånger enbart två- tre kilometer, de flesta gånger så har väl rundan blivit en halv mil lång.
Kollade antal aktiva dagar, med någon form av motion, under 2016 och kom fram till att det var ca 270 tillfällen som gett lite extra rörelse.
Tanken kommer: Trots att tanten får till någon form av motionspass de allra flesta dagar, så är hon ändå precis lika tjock som tidigare. Visst äter hon lite felaktigt, lite för mycket..... men den största boven ligger nog i generna.
Genetiken ställer till en hel del, både positivt och negativt. En del människor tycks ha fått till det riktigt bra med generna... förmågemässigt, hälsomässigt, utseendemässigt..... de flesta har nog fått både "bra" och "dåliga" gener med sig. Sen gäller det att förvalta det man har fått på bästa sätt.... Jag borde nog underhålla mina fettalstrande gener lite mindre..... men det är inte lätt när de samstämmigt ropar efter söt och lite halvfet näring....

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Min mor sa alltid att lite fett är bra, för det tyder på god hälsa. Det ligger väl något i detta, så länge fettcellerna håller sig någorlunda lugna.
Och det där med att försöka röra på sej, det tror jag är ett bra sätt att tämja dem lite.
I morgon börjar spinmixpassen igen. Känns väldigt bra att få till lite annan träning, än bara promenaderna. Skulle förstås kunna köra styrketräningspass här hemma också.... men det är svårt att få det att bli av.

Kollar anmälningarna till veckans träningspass med IKO Fritid. Ser till min förvåning att det inte är fulltecknat. Tycker att det borde var kö till de femton platserna på veckans båda spinnmixpass.
Har folk slutat med nyårslöften?

Image may be NSFW.
Clik here to view.

För egen del så missade jag det där med nyårslöften i år. Har sällan hänt tidigare. Efter alla år, så har jag nog äntligen kommit till insikt att det är ganska så fånigt med nyårslöften. De håller ju ändå bara några dagar.... Men det kanske är så det är menat, löften att hålla medan året är nytt. Men är det gammalt efter en vecka...????

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Dagens promenad gick runt Flathult, Spolabo och Rörstorp. En runda, där asocial tant kan vara ganska så säker på att få vara ensam på skogsvägar i stigar, Det är glest mellan husen utmed den ca 5 km långa rundan.
Har stegräknare - och meterberäknare - i mobilen, men det blir så sällan av att jag sätter i gång den. Jag blir stressad av att inte prestera bra nog, att skärmen ska visa en "dålig" kilometertid.
Den blir inte så bra fart för tant med kängor på och med en genetik som inte har så mycket spänst i muskelfibrerna.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

När rundan var gjord och jag var på väg hem igen, så mötte jag våra närmaste grannar. Mark och hans fru, vars namn jag aldrig kommer ihåg. Det börjar på G och är ett långt namn....
Mark och G flyttade till Flathult för .... tja, kanske fem år sedan. De kommer från Nederländerna och är musiklärare. Jag träffar Mark på skolan varje torsdag, då han ger gitarrlektioner till elever och både Mark och G på promenader lite då och då.

Vi pratade lite om lärarbristen och om pensionsålder.... varvid jag då sa att jag gärna jobbar några år efter pensionsåldern, om jag får förmånen att vara frisk.

G skrattade och sa, att i Nederländerna skulle det inte finnas en lärare som sa att den skulle jobba en dag efter pensionsåldern. Alla lärare är så trötta efter ett långt arbetsliv i skolan..Jag undrade om det är hårdare att jobba i en skola i Nederländerna, jämfört med i Sverige. Hon påstod att det så var.....
Skulle varit intressant att testa.... eller åtminstone göra studiebesök där.....

Sedan är det väl en jätteskillnad mellan arbetssituation i vår lilla skola jämfört med skolor i städernas ytterområden..... Antar att jag aldrig skulle stå ut på en sådan arbetsplats. Men jag vet inte, jag har ju aldrig prövat....

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Upptäckte under såväl bilresan till Tempo i Hestra som under dagens promenad, att folk fortfarande ha kvar adventsljusstakar och julstjärnor i sina fönster. Här åkte det sista av julen undan i går, och det var sent för att gälla detta hus. Adventsljusstakar och röda dukar gör sig väldigt bra i vårt trähus och adventstiden är en jättefin tid. Men allra bäst är dock adventstiden och jultiden när den är förbi... för då går vi mot ljuset igen. Ja, det är alltid lika gott att gå tillbaka till vardagen igen!

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Finns bara ett aber med att skolan börjar i morgon igen, och det är att behöva vakna klockan sex. Min biologiska klocka ( är den genetisk månne ??) vill vakna två timmar senare.

En annan klocka som alltid är inställd på samma sätt, och inte är så mycket att göra åt, det är kissnödighetsklockan. När ögonen får syn på hemhuset, så slår kissnödigheten till. Alltid. Det gäller att rusa in och uppsöka lämplig plast för benägenheten. Att ta av jacka och kängor, det är inte att tänka på.
Nyckelhålsinkontinens, kallar Ingela det..... hon som bor i det vita huset med damm och bastu. Som dom använder varje vecka.... är både imponerad ... och lite avundsjuk.

Avundsjukan är genetisk.... för det var min mor på allt och alla..... eller också är den icke genetisk men har haft grav miljöpåverkan.

Idag blev det mest svammel.... vilket det f.ö. ofta blir .... I morgon börjar vardagen igen... och då brukar det inte bli så mycket tid, vare sig för fotopromenader eller svammelblogg.

På rimfrostrundan passerades i tur och ordning: Gunnars Flathult, Spolabohusen - i vilket ett bästa spinnmixledaren Madde bor, Ingela och Ingemars Rörstorp samt Marks och Gs Flathult.

Visst kan man få ont i magen för mindre!
Skolvärlden har blivit så sjuk, så att vi som jobbar där understundom känner oss illa till mods.
Jag tänker på den helsjuka flyttkarusell som är igång, och som kan göra den mest stabile illamående av mental yrsel.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

I vår skola fick vi en förkänning av vad som komma skulle för ett och ett halvt år sedan. Ett par lärare sa upp sig, och som jag tolkade det, så var det en känsla av att de blivit orättvist behandlade i lönesättningen som orsakade flytten.
Naturligtvis trodde vi att det skulle finnas nya lärare på plats då höstterminen började, för så hade det ju alltid funkat förut.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Det tog en bit in på terminen innan vi var fulltaliga igen. Den fulltaligheten varade bara några veckor, sedan så var det dags för ny uppsägning. Nyanställda lärare har bara en månads uppsägningstid ( efter ett års anställning har man tre månaders uppsägningstid) så återigen, så var vi en man kort. Detta löstes genom duktiga och ambitiösa outbildade vikarier, men det blev ändå en jobbig tid för den som jobbade närmast vikarierna. Någon måste ju ha huvudansvaret, och det ska vara en legitimerad pedagog.

När hösten kom var vi helt behöriga vad det gällde pedagoger igen. Men säg den glädje som varar. De som sist anställts kunde efter jullovet försvinna till ett nytt jobb, med bara en månads uppsägning.
Rekrytering inleddes omedelbart, men att finna någon - numera ens obehörig- som vill åka till en lite avsides belägen fantastiskt fin skola, det finns inte att uppbåda.
Nybliven pensionär ställde upp på del av tiden, vi andra har fått ta på oss mer tjänstgöring och i fler klasser. Klart mer arbetsbelastande, även om det efter en vecka inte känts så, då vi har världens mest fantastiska elever. Men det är ju de som blir förlorare, för även om alla vi som är kvar är goda pedagoger, så blir det ingen riktig kontinuitet i elevernas undervisning.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Vi är absolut inte den värst drabbade skolan. Hos oss har ingen lämnat för att de varit missnöjda med det senaste lönelyftet, det som var ämnat för de "bästa" lärarna och som gav 2500 kr extra i månadslön, i de flesta kommuner.
Visst finns det skolor i vår kommun som sett sina lärare byta kommun för att få upp lönen, det tror jag nog, för jag har läst i media att så är fallet i väldigt många kommuner. Det finns större skolor, där tiotalet lärare sagt upp sig samtidigt, där man inte fått någon ersättare, och där eleverna
( företrädesvis på högstadiet) möts av ett meddelande "Lektionen inställd".

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Snälla regering! Inga mer idiotiska lärarlönereformer. Alla ska premieras, inte bara en del, för vem kan avgöra vilken lärare som är "bra" eller ej?
Snälla "facket".... eller vem det nu är som ska göra det.... Gör en överenskommelse, en lagstiftning eller vad som helst, som säger att alla lärare anställs på helår, och inte kan byta arbetsplats mer än under sommarlovet.

Vi kan inte fortsätta med den skolsjuka som har drabbat landet. Både vi lärare och våra elever behöver lugn och ro, för att få till så bra skolresultat som möjligt och för att ge våra fina elever en så trygg skolmiljö som vi bara kan. Jag är gammal, det må så vara, men jag tycker fortfarande att vi ska vara föredömen för våra elever.... och den som hoppar av ett fungerande arbete med kort varsel... för att få mer i lönekuvertet.. eller en mer bekväm undervisningssituation, den är inget föredöme. Vi ska visa våra elever jävlar anamma, inte ger vi upp, vi tror ju på det vi gör och tror att eleverna ska göra detsamma.

Det skrivs och pratas så mycket i media om att vi ska tillbaka vår plats som en av världens bästa kunskaps/förmåge-nationer. Den visionen, den kan vi sluta tro på, i det läge som har blivit. Först måste skolsjukan botas!

Jag tyckte inte om honom.
Kanske berodde det på att han nonchalant kom släntrande ut genom hotelldörren, några minuter efter avtalad tid.
Utan en ursäkt. Utan ett tack för att jag gjort mig omaket att åka och hämta honom.
"Här kommer jag, den berömde författaren, rulla ut röda mattan!"

Två mil i bil kan kännas långt. Tur att man har ett litet hum om hur man kallpratar.
Det blev kyligt prat om hans tidigare besök i kommunen, om tågförbindelser, om hans böcker, om snötäcket längs vägen, om den förestående skidtävlingen i U-hamn. Det var jag som förde samtalet, han var inte ett dugg nyfiken.

Nä, jag gillade inte den mannen.
När det blev tyst, i backen ner till Grimsås, så lät jag det vara tyst. Kändes rätt gott.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Det var min klass som han skulle besöka. Med stöd av statligt kulturarbetarstöd.
Det var sig själv han skulle berätta om. Sitt författarskap.

Vi hade inte läst någon bok av honom, bara några få kapitel ur en hastigt beställd bok. De flesta eleverna var inte så förtjusta i det lästa... men det sa de förstås inte. Inte jag heller.

Han kändes lite gubbsjuk. Raljerade med könsord, avföringsuttryck.
Pojkarna skrattade lite artigt.... inte alls det där gapskrattet som kan komma, när de själva orerar med de spännande orden.
Gubbar på 60 +, de är inte ett dugg roliga när de uttrycker sig lite plumpt. Mest lite äckliga, skrämmande.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

En timme skulle ägnas åt workshop. Åt att skriva.
Det var enkla meningar som skulle skrivas. Någon dikt.
Det var dåligt med ställtid, det var snabba ryck och korta meningar. Men man behövde fundera lite.

Man skulle skriva dikt - elva ord. En färg var starten på dikten.

Grön
Mörkt grön
Jag vill aldrig
bli en löjlig författare.
Aldrig!

- Är det mig du kritiserar, är det mig du förlöjligar, skrek han, när eleven läste upp den lilla dikt som han fått ett ok av mig att skriva.

Tårar kom i ögonen på eleven, jag fick ont i magen. Shit, hos oss får man tycka vad man vill! Jag ville ju inte utsätta eleven för arghet.

Nej, jag tyckte inte om honom!

Tiden var ute, han skulle lämna oss, Han dröjde kvar i dörröppningen efter det att jag sagt tack. Hade han förväntat sig en applåd? Hade han förväntat sig eskort? Hade han trott att någon skulle hålla honom sällskap tills dess att han blev hämtad av personal från den skola, som han skulle besöka under eftermiddagen?

Jag gick igenom vad som förväntades av eleverna under den kommande lektionen.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Två tankar har förföljt mig, så här dagen efter.

" Jag avskyr att bli gammal", sa han. "Det ni ser är inte jag, det är bara mitt skal. Inne i mig är jag fortfarande en pojke".

Vi hade trots allt något gemensamt, jag och den oomtyckte. Åldersnoja. Känslan att vilja låta ungdomligheten råda inombords, den kyliga känslan inför den lite obekanta spegelbilden. Vetskapen om att bäst- före-datum är passerad. Vetskapen om att det är betydligt mindre tid kvar, än den tid som var.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Det andra, det var en av skrivuppgifterna.

Jag skulle vilja vara en örn/en sparv, därför att....

I min tankevärld finns det bara ett svar på den frågan. Jag skulle vilja vara en örn, därför att jag är stark, har kontroll, har översikt, klarar så mycket på egen hand....

Gissa om jag blev förvånad då mer än hälften av min lilla klass skrev att de ville vara sparvar, de ville vara med i gemenskapen där i busken, ha kompisar, hjälpas åt....

Funderar mycket över denna tydliga örn-wanna- be- känsla idag. Vad är det för kylig känsla för våra medmänniskor som vi har, vi som vill bli örnar? Inte så konstigt om vi känner oss utanför ibland.... vi har ju själva gjort ett ( mycket omedvetet) val....

Jag tyckte inte om honom..... kanske var det för kylslagna känslan han lämnade kvar inom mej...

Image may be NSFW.
Clik here to view.

1475 kr kostade de bästa biljetterna till Körberg vs Skifs på Scandinavium.
Fick koll på konserten så sent som i torsdags, kollade fredagsbiljetterna och såg att det fanns biljetter för 875 kr kvar. På läktarplats.
Kändes lite lockande att se/höra två 60 +killar, "idoler" från barndomens/ungdomens sextiotal.
Tänkte att vi kanske kunde ta en sväng till Göteborg idag och kollade biljettillgången.
Biljettillgången var 0, priset för biljetter 1375 - 1475 kr.

Min smärtgräns för biljetter går vid tresiffrigt.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Kom på att jag sannolikt betalat fyrsiffrigt för fotbollsbiljetter i London vid flera tillfällen.
Tur att den summan inte specificeras i priset, utan att man betalar för helhetsupplevelsen.
3500 kr kan man få betala för en biljett till en toppmatch i Premier Leauge.

3500 kr brukar vara min gräns för kläd/sko-inköp då vi besöker den brittiska huvudstaden.
Kläder som håller i många år.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

54 000 biljetter har sålts till World Cup-tävlingarna i skidor i Ulricehamn.
Suveränt kul att man lyckas med ett skidevenemang i södra delen Sverige.

Att vara en av de 54 000 åskådarna, det är inte att tänka på. Klarar inte sådana folksamlingar.
TV finns, som tur är.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

En biljett till Lassalyckans världscuparrangemag kostar 200 kr. ( 300 kr för två dagar)
Billigt för en heldagsgrej.
Parkeringsplatser lär finnas på ca 5 km avstånd från arenan.
Bussar ska transportera publiken uppför backarna till evenemangsplatsen.
Det kostar swisch att åka buss. Så knäppt att inte ta några tior mer för biljetten och slippa allt swischande.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

3 klänningar var likadana på årets Idrottsgala.
En bars av Carolina Klüft. De andra två klänningsbärarna har aldrig fått så mycket publicitet för sina idrottsinsatser som de fått för klänningskrockandet.

"Kvällsmedia" - numera förmiddagstidning - släng dej i väggen!

Image may be NSFW.
Clik here to view.

USAs 45e president svor eden i går,
70 år gammal, så är han den äldste presidenten som någonsin installeras.
35 år är lägsta gränsen för att kunna bli president i USA. Tycker att det borde finnas en övre gräns också. Tycker nog att 60 år skulle kunna vara bra, möjligen uttänjd med ett par år.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

45 män har valts till presidenter, sedan 1789. Inte en kvinna.
Och USA ses som ett fördömligt land.
Näppeligen.
Skulle vara intressant att få klarhet, utan dimridå, över hur stor Rysslands inblandning i 2016 års amerikanska presidentval var. Eller är det bara ett elakt rykte....?

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Två tredjeplatser tog svenskarna i dag, där i U-hamn.
När tävlingarna snart är slut, så ska 30 000 bronsglada åskådare ta sig ner för de branta backarna,till bussar och bilar.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Dagens promenad tog en dryg timme och blev ca 5 km.

När jag kom hem plockade jag ner tvätten i tvättrummet. Den var helt torr på mindre än 20 timmar.
Jag tackar vår minst 15 år gamla avfuktare för det, liksom den suveräna värme som den jordvärmeanläggning, som installerades för 3 månader sedan, ger.

Jordvärmeinstallationen kostade mindre än 130 000 kr. Mindre än 100 biljetter, av sämre sort, på Körberg-Skifs-konserten.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

På högsta höjden längs promenadvägen ( 239 möh ?) lättade dimman.
Bilderna blev inte alls lika intressanta i strålande solsken.

Dagens inlägg är nummer 1300. Många är det, men färre än antalet kronor för en konsertbiljett.

Efter 1300 lägger jag ner det fåniga allittertionsrubrikstänket. Nästa grej: 100 enordsrubriker!

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Rimfrost, det hör till min favoritvinternatur. Den allra bästa faktiskt, om solen skiner på de vita kristallerna. Det gjorde den idag, då jag efter genomförd skolvecka kunde åka hemåt i ljusets tid och ta en skön promenad, innan resterande skolveckoarbete tog vid.

Det är, och har alltid varit, ett av privilegierna i lärarjobbet, det att visa dagar kunna förskjuta arbetet till kvälls eller helg tid.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Rimfrost är vackert, men ganska så bedrägligt.
Kommer man för nära det vackra vita, så utstrålar det kyla.
Tänker på hur frost kan uppstå människor emellan, och hur den känslan, utan värmande försoning kan bli till den den djupaste permafrost.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Frostiga förbindelser råder mellan länder och mellan grupperingar. Jag tänker på två saker;
Den tokige Trumpen som ska bygga en mur mot grannlandet i söder, och samtidigt har bjudit in det landets ledare och tror att hans land ska betala det avskärmande byggnadsverket.

Undrar hur i helskotta folk tänkte som gav pajasen en röst, då det var presidentval?

När jag ser och hör den gamle clownen på Tv, och inser att han är ledare för ett av världens allra mäktigaste män, ja, då fryser magens nervcentrum till hårdaste, mest smärtsamma is.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Ingen vacker rimfrost där inte, bara en tung isklump....känns det som....

JA jag är orolig för världens framtid, men jag tror ändå på att det goda och det förnuftiga ska stänga till den osmakliga cirkusen ganska snart.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Frost tycks ha utvecklats i den politiska alliansen, här hemma hos oss.
Hon, Batra, är ju gift med en komiker och det är nog det enda positiva med henne. Det är det med stor sannolikhet många som tycker.
Maktgalen, som hon tycks vara, så föreslog hon samarbete med SD för att komma i regeringsställning nästa höst.
För första gången någonsin, så måste jag ge både Lööf och Björklundarn en liten eloge. De ställer inte upp på komikerfruns tankar, och Björklundarn kan tänka sig ett samarbete med s och c i en kommande regering.
Absolut ett sätt för dem att få mera av den åtråvärda makten förstås, men jag tror ( och förstår) ett en sådan koalition skulle göra mindre skada för vårt land än vad en m+ sd, regering skulle göra.
Bevare oss för en sådan!

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Sedan tycker jag att det är fel att frysa ut sd, som man tycks göra nu.
Man ska kunna diskutera med dem på ett sakligt sätt, förkasta det i deras politik som är emot ett någorlunda lika människovärde ( kom inte och säg att alla är lika mycket värda, så länge man värderar kungar och majestäter och rikemansfolk högre än andra) och ta fram det som är mera positivt i deras politik.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Måste få ändan ur och gå med i republikanska föreningen. Har tänkt så länge. Till allt vad kungahus heter och till alla som hyllar dem som fötts in i dessa familjer, har jag ett väldigt frostigt förhållande. Tycker att hela spektaklet med kung och prinsar och prinsessor är osmakligt och otidsenligt. Tänk att en dokusåpaskådis kan bli prinsessa! Sjukt, sjukt.... och så finns det massor av människor ( tanter) som tycker att det är så fint, så fint.

Rimfrost det är fint det. Jag njöt av dagens kristallinramade solskenspromenad.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Tänk, om min mormor hade vetat att bilder på henne skulle kunna ses av miljontals människor. Skulle kunna ses, alltså. Hon hade nog tyckt att det hade varit lite övermaga, inte ska man visa upp sig på det sättet.
Min mormor skulle varit 137 år den 31 mars, om livet skulle kunna vara så länge. Det kan det inte, inte ännu, i allafall.
Hon blev gammal ändå, min mormor, fyllde 91 år, ett halvår innan hon dog.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Mormor var en sådan där mormor som finns i sagorna, som finns i de goda berättelserna. En mormor som var en gammal kvinna, en mormor som var en vis kvinna, en mormor som alltid hade tid, en mormor som alltid lyssnade, en mormor som man kunde prata om allt om. En mormor som utstrålade godhet.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Min mormor bodde på ovanvåningen av det hus som var mitt hem. Morfar levde tills jag var tolv år gammal. Han var en rolig, lite ansvarslös "gubbe". En gubbe som gillade kaffegök och snus. Han var snäll, han var lekfarbror, han ville sina barnbarn det allra bästa.

Mormor fixade allt. Sydde, stickade, fixade med trädgårdslanden, bar skulhink och potta nerför den branta trappan till ovanvåningen. På "yttre vinden" förvarades de allra mest välsmakande, vedeldsugnsbakade, smörinnehållande kakor. Det var fest när man fick dricka förmiddagskaffe hos mormor.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Det är klart att min mamma betydde mycket för mig då jag var barn, men faktum är, mormor var lika viktig.
Min mormor levde till jag var arton år. Då hade mormor sparat ihop pengar till en begagnad bil till mig.
Hon satt i sin soffa i sitt lilla kök, då livet lämnade henne. Hon hade lagt ifrån sig sin stickning på bordet och lutat sig bakåt och bara låtit sig försvinna i från världen.
Mormor föddes till 1880, fick sitt första barn 1917 ( ett barn som tyvärr dog när det var 6 år, p.g.a av ett hjärtfel, som i våra dagar skulle kunna åtgärdas med en operation) och sitt andra barn, min mamma 1921. Mormor fick vara med och fira sin dotters 50 års-dag.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

I söndags blev jag mormor. Min dotter föddes 100 år efter min mormor Anna och fick sitt första barn hundra år efter det att lilla Ella föddes.
Ella föddes hemma på köksbordet, Konrad mottogs på en trygg förlossningsbrits. Hundra år gör skillnad!

Jag önskar mitt lilla fina barnbarn välkommen till livet! Jag önskar honom det allra bästa i en spännande, men lite orolig, värld. Jag vet att Konrad har de allra bästa möjligheter till en fantastisk barndom - på landet, bland djur, bland böcker och musikinstrument. Och med de bästa föräldrar man kan önska.
Naturligtvis önskar jag att få följa mitt barnbarn en bit på hans väg genom livet, och få vara den mormor som han kommer att minnas som en ganska så ok gammal kvinna.

Britt Anna-Lena, det är jag det. Eller rättare sagt, mitt namn. Anna-Lena, det är jag det. Britt har jag ett ganska så frostigt förhållande till.
Min pappa ville att jag skulle heta Britt, då när jag föddes för 63 år sedan. Mamma ville att jag skulle heta Anna-Lena. Flera år tidigare, hade hon läst en följetong i en veckotidning, om en flicka som "det var synd" - ja, hon uttryckte det så - som hette Anna-Lena. Hon tyckte att namnet var så fint, att hon ville döpa sin dotter till det namnet. Medan jag ju kan tycka, att man skulle vilja döpa sitt barn efter någon som det gått bra för....
Som det så ofta blir, så blev det mamman som fick namnge den förstfödda.
Nåja, jag gillar mitt namn. Men Britt det gillar jag inte. Det låter som ett kastat spjut. Shit, det har nog hänt att jag levt upp till mitt andra namn. Flera gånger.

Min pappa fick ge min bror sitt namn, då han såg dagens ljus. Roger. Min mamma fick stå för andra namnet Bo.

Roger var ett synnerligen vanligt namn på 50, början av 60-tal. Clas-Erik heter också så Roger. Bäste svåger, det är en Roger.
Roger är ett av de fulaste namn jag vet.... Tur att namnet inte har ett dugg med att göra, vad man tycker om dem som bär dem.

Fast .... det finns namn som kan bli fula, bara för att vissa människor bär dem.....

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Dubbelnamn, det var populärt på 40-50-60-talen. Allra mest på 50-talet. I min lilla klass fanns såväl jag, Sven-Arne och Rose-Marie. Numera tror jag aldrig att barnen ges några dubbelnamn. Ganska synd egentligen, kombinationer av namn känns mycket vackrare än vad de enskilda namnen gör.
Britt låter riktigt fint i kombinationen Britt-Marie, det mediokra namnet Lena klingar bra i dubbelnamn som Inga-Lena, Eva-Lena, Anna- Lena och det ganska tråkiga namnet Klas blir riktigt snyggt i kombination med Erik.... eller Håkan.
Däremot gillar jag namnet Per betydligt bättre som det fina enkelnamn det är, än i kombination med exempelvis Arne eller Erik.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Min mamma hette Lilly. Asta Lilly Margareta. Min pappa hette Ejnar. Ejnar Wilhelm.
Jag hade en faster som hette Alice.
Typiska namn från en tid för snart hundra år sedan. Amerikainfluerade.
Lilly och Alice är namn som är populära idag. Om jag hade en barnbarnstjej som hette Alice eller Lilly, vad tänker jag om det?
OK.... men jag tycker att det är mycket roligare med föräldrar som ger sina barn lite mer ovanligt förekommande namn.
Margareta...det är inget bra namn... för enkelt att rimma taskigt på....Åtminstone enligt min mamma, som f.ö. kallades Asta i skolan. Det fanns en Lilly till i klassen. Asta Margareta - den tjocka och den......

Tänk, så många Linda som föddes på 70-80-talet, så många Wilma som kom på 90-00-talet...
Kändisars barn och TV-serie-namn påverkade

Image may be NSFW.
Clik here to view.

När jag hörde namnet Tuva första gången, så undrade jag vad det var för ett konstigt namn. Likadant med Tova. En tuva välter ju stora lass och en tova kan behöva redas ut i hår eller i garnnystan.
Pojknamn som Vidar och Alve kom bekantas barnbarn att döpas till..... men fy, sådan namn, tänkte jag.
Vid namndiskussion med en Tuva-farmor fick jag veta att ovan nämnda namn är riktigt gamla namn, kända från forntiden.
Men jag gillar dem ändå inte, däremot känner jag flera Tuva, som jag tycker är verkliga toppentjejer....

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Johan, det är ett av mina favoritnamn. Liksom Johanna.

Det var liksom klart, långt innan vårt barn nummer ett föddes; Det var en Johan eller en Johanna.

Anledningen till att jag föll så för namnet Johanna, var att när jag gjorde praktiktermin och hade en klass fyra i Gislaved, så fanns där en jättemysig tjej, en jätteduktig tjej dessutom, som hette Johanna.

Till min glädje, så heter en av min brors två söner Johan. Så det blev en Johan i släkten ändå.

Karin, det namnet fick C-E, bestämma. Hade jag bestämt namn på första barnet, så skulle han ju få bestämma namnet på barn nummer två. Jag hade inget att invända, Karin är ett fint namn, ett namn som funnits i den nära släkten. Karin fick det vackra tillnamnet Anna - min mormors namn.

Johanna, den förstfödda, fick såväl farmors som mormors namn.... Ingrid och Margareta.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Man kan ju verkligen fundera kring vitsen med det där med tillnamn, namn förutom tilltalsnamnet.
Jag tycker nog att det finns en vinst, och det är, som vi gjort med våra båda barn - att "hedra" en tidigare generation genom de extra namnen.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Namn är en smaksak. Definitivt. Och en känslosak. Jag gillar namn som håller genom tid. Johan, Johanna, Karin, Rickard, Niklas, Anna, Maria, Fredrik...........

Ganska vanliga namn, sådana som inte är modenamn.
Idag finns en massa konstiga namn - Liam, Lias, Tindra...... Barnnamn....knappast vuxennamn... tycker jag.
Ännu "värre "är namn som Solöga, Månstråle, Solörn, Stjärnljus...

Tänker mig en vuxentid.... direktör Månstråle Dunkehjälm....nej, det går inte....

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Namn är en smaksak. En del människor har samma namn som djuren... en del djur har människonamn. En del människor har efternamn som förnamn, en del har har förnamn som efternamn.
Ljus katt heter f.ö. Fredrik, svart katt i fönster heter Fransson.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Den här lille killen heter Konrad Rikard Erik. Alldeles perfekt för honom, tycker hans mormor.

Tävling, det var temat för den argumenterande texten, som eleverna i sexan skulle skriva i årets nationella prov.
" Tävlingar i skolan, bra eller dåligt ?".
De flesta av mina elever, tycker att det är ok att ha tävlingar i skolan,bara det inte blir för många.
Andra diskuterade vad tävlingar egentligen är; är det här med betyg också en tävling? Många känner det så.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

I min skolvärld, för lång tid sedan, så hade vi en friidrottstävling på mellanstadiet. Eller rättare sagt två, både på skolan och sedan inom kommunen. Jag var inte speciellt intresserad av de tävlingarna, i skolans resultatlista låg jag alltid bland de sista, och till kommuntävlingen blev jag förstås inte uttagen. Men jag kommer ihåg att det var kul att åka iväg till Dalsjöfors och träffa elever från andra skolor.
Det där med att ha idrottstävlingar och socialisera ( ja, en elev använde det ordet) sig med andra, det är något som mina elever också uppskattar.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Redan när jag var barn, så fanns "Vi i femman". Jag hade en liten dröm om att få vara med i radioprogrammet, för i min lilla klass, så var det självklart att jag skulle vara en av de ( tror jag) tre utvalda. Jag kommer inte ihåg om vi var med i någon uttagning, men jag vet att i någon radioprogramtävling har jag aldrig varit med. Inte heller med någon av mina klasser. Tyvärr! Det hade varit kul att få leva sin dröm genom sitt jobb. Det kan bli så att jag har en femma nästa år (min sista klass) och får en sista chans.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Några tävlingar kan jag, med stolthet, säga att jag har vunnit med mina elever.
Med min sista klass i Dalstorp, så vann vi Läsfrämjandets tävling. Det gällde att jobba med och redovisa språkutvecklande arbetssätt.
Jag vet att jag skickade in en ganska så kort sammanfattning på vad vi jobbat med och jag kommer ihåg att Bengt Westerberg ( ja, han den gamle politikern) ringde till skolan samma dag som min mamma dog, och talade om att vi vunnit. ( Sådana dagar minns man... den var den 24 maj 2001...)

Det var en åk 4 som vann, den största klass som jag någonsin haft, och jag och min kollega fick åka till Bokmässan och ta emot priset. Det var böcker och T-shirts... och sedan inträde och åkband på Liseberg. Ja,det var en kul vinst.... en tävling som vi vann, utan att egentligen göra mer än vad vi gjorde genom den vanliga undervisningen. Det var mycket teater och drama som ingick.... sådant som är svårt att hinna med numera.
Vi blev omnämnda i radio och i lokalpress... ja, det var kul.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Med en av mina grimsåsklasser, så vann vi en uppfinnartävling. Vi var på Världskulturmuseet i Göteborg och ställde ut våra uppfinningar. Alla i klassen, inklusive medföljande föräldrar, blev mäkta förvånade, då en av klassens uppfinningar stod som segrare. Vad vi hade "uppfunnit", det var en väckarklocka som inte gick att stänga av, förrän man knappat in svaret på en multiplikationen.
Synd att inte priset var att uppfinningen skulle tillverkas på riktigt.
Det var iallafall kul att få en resa med Stena Line till Fredrikshamn.

Året efter förbjöds alla resor där föräldrar agerar chaufförer. Riktigt synd tycker jag, sådant ska bestämmas av föräldrar och inte av skoltjänstemän, enligt min mening. Slut blev det på möjligheter till att delta i olika evenemang/tävlingar som kräver förflyttning från vårt lilla samhälle.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Jag är väl ingen tävlingsmänniska. Fast det är inte riktigt sant. Vi har ju, tillsammans med C-Es extremt allmänbildade syster och svåger, deltagit i ett antal Quiz i närbelägna orter. Där är det bara vinst som gäller. Att bli tvåa, det är inget att sträva efter. Har lite ångest över att delta i sådana tävlingar, tänk om vi inte vinner.
Styrketävlingsmänniska, det är jag nog också. Tjock tant har inte bara fett, utan även muskler. Vilket hon måste bevisa gång efter annan.Igår bar tanten en lite onödigt tung låda över skolgården. Det fick ryggen lida för resten av dagen....

De första dagarna efter sportlovet, så är det gemensamhetsrättning av de nationella proven. - Hur många A fick du i din klass? Det är också en tävling.
Den tävlingen gillar jag inte.

I morgon börjar sportlovet. Lite lugn för elever och lärare. Eller lyx?
Sportlovets historia började på 1940-talet ( källa: Min grej of the day från förra året), dels för att ransonera på bränsle i kalla februari, dels för att storstadsbarnen skulle få möjlighet att åka till fjällen och dels för att undvika att alla de infektioner, som även under 40-talet var riktiga februarimarodörer, skulle sprida sig.
Funderar på om sportlovets historia snart är all. Skolpolitiker har ju flaggat för att barnen ska få färre lov, så att de har möjlighet att få sig mera kunskap till livs. ( Så otroligt dumma politiker ! Fattar de inte att 1. Kunskap är inte vägen till livsframgång. Visst är det bra med lite grundkunskaper, men det är ju ändå möjligheten att få använda talanger och intressen ( + även kunskaper och förmågor) och framförallt att inneha ett jäklar anamma, som till stor del bidrar till ett rikt liv. 2. Ledighet, utevistelse, batteriuppladdning lägger en god grund till fortsatt kunskapsinhämtningmotivation.)

Det jag kommer ihåg av mina barndoms sportlov, det är skidåkning i backen bakom huset. ett harvande upp och ner för backen. Lagom brant ( flack) för feg tös. Bra sportlovsmotion, var det iallafall.
Ungdomsårens sportlov kommer jag inte alls ihåg, sannolik var det bara en välbehövlig ledighet.

Under de år som jag och C-E bodde i lägenhet i Tranemo, så inbjöd elljusspåret och andra spår till skidåkning. På den tiden var det snö på vintrarna, och längdskidorna användes en hel del.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Tre år i rad, åkte vår familj med organiserad bussresa till Ottsjö på sportlovet. Vi har då kommit fram till åttiotalets sista år. Jag hade kommit till mogen ålder, då jag stod på slalomskidor första gången, och någon" riktig" slalomåkare blev jag aldrig. Men ner tog jag mig, om än med inslag av plogsvängar och skidor som höll sig ganska så brett isär. Och roligt att svänga nerför blåa - blå/röda backar det tyckte jag allt att det var.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Efter det blev det Härjedalen, och senare Sälen under sportloven, i hyrda stugor och i egen bil.
Under flera år åkte vi tillsammans med goda vänner. De, som inte hade samma feghjärna som jag, lärde sig åka slalom lika bra som om de börjat då de var barn.
Ja, det var roliga veckor. Veckor som man mådde bra av, eftersom man fick röra sig mycket och fick frisk luft.
Längdåkningsskidorna var alltid med, och de allra mysigaste utflykterna, det var då man gick på tur, med en våffelstuga som mål.

Vi åkte till Sälen under några kortveckor, även efter det att döttrarna blivit vuxna, jag och C-E.
Det är roligt att vara i fjällen, men det är så långt att köra.

Tänker att man kunde åka tillbaka någon gång, om man är pigg pensionär om några år. Vore härligt att åka under icke lovtid. Ett aber bara, idag har alla hjälm i backarna. Vet att det är bra, en gång ramlade jag i en backe i Vemdalen och slog i huvudet rätt ordentligt.... MEN det ser ju lite fånigt ut på en tant som knappt har styrfart på skidorna.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

För några år sedan kom jag på att vi gott kunde göra något "roligt" på sportlovet igen, förslagsvis åka till sol och värme.
Madeira hade länge varit en ö som jag velat besöka, och det blev verklighet för fem år sedan.

Jättefin plats, men lite för kylig för den som ville använda sommarkläder fullt ut.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

De tre följande åren gick resan femtio mil söderut, från Madeira räknat, till Teneriffa. Charmlöst, men bekvämt, att bo på samma hotell varje år. Visst är det varmare och soligare på Teneriffa, jämfört med Madeira, men vi fick uppleva alla slags väder under de sammanlagt tre veckorna. Från regn och 10-12 plusgrader och snötäckta berg i fjärran till riktigt varma sommardagar på mer än 25 grader.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Förra året blev det ett sportlov på hemmaplan, så även i år. Bidragande orsaker är absolut C-Es känslighet för alla virus och bakterier som han träffar på..... och kanske också lite olägenheten med en påse på magen, då det är fråga om att sola och bada.

För tillfället har jag varken längtan efter solsemester eller vintersemester under det annalkande lovet.
Jag är alldeles nöjd med långpromenader och resor till Göteborg ( för att se musikalen Macken), till Värnamo ( för att träffa Konrad och hans mamma/föräldrar) samt till Malmö (för att träffa Karin och Marcus) under den kommande ledigheten. En promenad på Östra stranden och fika på Café regnbågen i Halmstad, ser jag också fram emot. Fördelen med att ge sig av från hemmaplan det är att man släpper tankar jobbet. Det gör man inte här hemma.

Mina sportlov börjar närma sig slutet. Många har det ju blivit, från sju års ålder och framåt. Under lärarhögskoletiden, så var det (nog) inte fråga om lov, men jag kommer inte riktigt ihåg. Men 12 skolår + dryga 40 år i skolans värld genererar en hel del skollovsledighet.
Om jag räknar rätt, så börjar sportlov nummer 53 i morgon. SMHI lovar sol!

Tiden går fort när man jobbar och minst lika fort när man är ledig.
Över huvud taget, så gör tiden med en rasande fart, det är nog de flesta överens med mej om.
Lite för fort ibland....¨
Halvvägs in i sportlovet har vi, som har lov vecka 7, kommit. Lite drygt. Medan de som har lov vecka 8, nu räknar ner för ledighet.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Vilket fantastiskt väder det varit! Klarblå himmel och flera plusgrader under dagen. Krispigt och vårvinterdoftande på seneftermiddagen, då solen sänkt sig i en kaskad av röd-orange färgskiftningar.
Långpromenader har det blivit varje dag, så här långt. Har försökt få till olika rundor varje gång, variation, det är ju också ett nöje.
Rundor här hemma, i olika riktningar, har det blivit. Igår gick vi runt Tranemosjön och idag tog vi en häst och barnvagnspromenad i Ulås.
Gissar att det är drygt en och en halv kilometer på bra skogsväg, från Martin och Johannas - och Konrads - hus i Ulås till Hindsen,
En tur och retur till isbelagd sjö, det blev dagens promenad, tillsammans med två hästar som behövde motioneras.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

En liten bit ut i sjön finns ön med denna lilla stuga. Skulle ju funkat att ta sig över dit idag, men övervägde inte ens den tanken. Är alldeles för isfeg...... tror ju inte att isen skulle hålla tunga mej... Ska bli spännande att gå hit i sommar och se om det bor någon i stugan då. Skulle kunna tänka mig att hyra stugan i två dygn.... och bara vara. Fast egentligen vet jag inte om jag skulle klara att bara vara i 48 timmar. Men jag skulle behöva träna på det. Då skulle nog tiden gå långsamt....

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Mer än halvvägs genom vintern, har vi kommit. Känns lika fantastiskt varje år, då ljuset kommer tillbaka, och det är ljust nästan till klockan sex. Även om det blir "bakslag" och mer snö och kyla, så är vi på väg mot den levande årstiden. Tänkte det idag, då jag gick omkring i området kring familjen Fribergs nya hem, att det ska bli väldigt intressant att se vilka vår och sommarblommor som är vanliga här och vilka träd som finns, mer än de vanliga, björk, asp och sälg.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Det blir förstås många bilder tagna på den här lille killen. Har bestämt att jag inte ska hänga ut honom på Facebook eller Instagram, det får hans föräldrar göra, om de så tycker. Men på bloggen får han visa sig, där är han lite mindre offentlig. Kloka ögon har han, undrar vad de ser? Halvvägs till tokiga tanten med kameran?

Halvvägs in på lovet har den myckna utevistelsen i den härliga vårvintern, gjort mig ganska så sömnig.Känner mig halvvägs på väg till sängen, fast klockan bara är halvvägs till klockan 22. Att sova en stund längre på morgonen, jämfört med olovliga dagar, det gör en inte ett dugg mera kvällspigg.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

"Gamla människor är vackra" Så tycker en del. Vilket man förstås får tycka. Men frågan är vad det är man bedömer; människan eller utseendet?

För inte blir man vacker när man blir gammal ! Förhoppningsvis har man blivit vis nog att bli en bättre människa men inte ens det är en självklarhet....

Under de senaste veckorna har jag haft anledning att titta på gamla foton, och genom de gamla bilderna bli medvetandegjord om det kroppsliga förfallet. På fotona från åttiotalet ser jag en snygg tjej med glada ögon och smal midja.
På nutida foton är allt detta borta, det kroppsliga förfallet är så uppenbart.
Det är så livet är, jag vet.... men man blir ändå lite vemodig av att erfara skillnaden...

-Image may be NSFW.
Clik here to view.

Vi var på Lorensberg och kollade på "Macken" igår. Den uppskattade tv-serien från åttiotalet hade, trettio år efter sitt ursprung, gjorts om till scenföreställning. Det var de gamla kända låtarna, det var de gamla välbekanta sketcherna. Aktörerna var till två tredjedelar de samma som 1986.
Det kroppsliga förfallet var tydligt på några av dem... på några inte alls lika tydligt.
Tidens tand undgår inte någon, men den biter hårdare på en del. Genetiken har sannolikt en avgörande roll. Mat/dryckesintag och graden av träning påverkar säkert också.

Sångrösterna hos de drygt sextioåriga herrarna, det var det inget fel på.
Min egen pipa, den har väl aldrig varit något att skryta med, men förfallit, det har även den gjort.
Underhållet av den har varit alltför dåligt.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Något som har förfallit, det är vårt sociala nätverk. Speciellt alarmerande är det för oss som börjar komma till åren. Man vet ju att man själv förfaller alltmer, och kommer att behöva hjälp att klara sin vardag, så småningom.
När hus och trädgård blir för mycket att orka sköta, då vill man ha en trygg plats att tillbringa ålderdomen på.
På åttiotalet var detta en självklarhet, idag så finns inte den tryggheten kvar längre. Man hör veckoligen talas om människor på mer än 90 år som nekas äldreboende eller multisjuka åldringar som får nöja sig med några korta besök av hemtjänsten per dag.

Hörde på radion en kvinna, nybliven pensionär, som hade hört av sig till de sociala myndigheterna i sin kommun, för att ställa sig i kö till en plats på ett äldreboende. Hon räknade med att det kunde vara "lagom" att ställa sig i kö vid 65 för att vara säker på att ha en plats då hon blir 80. Så klokt tänkt!
Om det var möjligt? Inte då, inte i ett socialt nätverk i förfall och sönderfall.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Tänkte mig en promenad på grusvägen idag, men då den var alldeles nedisad bitvis, så blev det skogsväg och asfaltsväg i stället.
Passerade detta område och funderade på om det handlade om förfall.
Naturligtvis inte! Det är ju tvärtom ett föryngringsområde.
Är väldigt glad att den genetik som jag själv bär inom mig, också har fått möjlighet att föryngras.
Och att förädlas.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Skitig och stadd i förfall, ska den här snöskulpturen tillbaka in i kretsloppet igen.

Det är trots allt en ynnest att få vara människa och ha ett bra liv, även om man tycker att ens spegelbild ser lite konstig ut, Fast... ibland händer det allt att jag blinkar lite finurligt åt den halvgamla tanten i spegeln och tänker - Du duger bra!

Image may be NSFW.
Clik here to view.

De vackra rosorna ( a 29 kr från Lidl -otroligt billigt!) har en kort vackerhets-tid.
Förfaller, det gör allt, även om det tar olika lång tid.

Det är bara att inse att vi alla har en plats i ett kretslopp och bör ta till vara vår tid på ett sätt som vi blir nöjda och glada av.
En glad människa, det är en vacker människa - ung som medelålders som gammal. Hos en glädjespridande person, så noterar man inte det naturliga förfallet på samma sätt, man smittas av gladhet och positivitet i stället.

Mitt förhållande till rosor, är tudelat.
Rosor kan vara det vackraste blommor man kan se, men också de tråkigaste och mest besvikelsegörande.
Förr i tiden kunde det hända att jag kunde få en bukett rosor. Kommer ihåg en gång för många år sedan, då C-E kom hem med de mest fantastiskt vackra rosafärgade rosor. Dagen därpå nickade de alla. Slappa och sega, hängde de med sina blomhuvuden.
Jag tog med buketten och åkte till affären där de var köpta. Där fanns igen ångervecka... de bara ryckte på axlarna och tyckte att sådant kan hända....
Många gånger har man fått plocka den ena hänghuvade rosen efter den andra, från rosbuketterna. Till slut så har det - i bästa fall- funnits någon enstaka stoisk ros kvar, som har hållit ut mer än några dagar.
Efter förra årets luciauppträdanden på det stora företaget, så fick jag en otroligt fin bukett med vita blommor. Det var säkert fem olika slags blommor, uppblandade med vintergröna kvistar. De två rosorna fick jag plocka bort efter två dagar. Då hade de förlorat all spänst. Resten av buketten kunde vi njuta av ända tills nyår.

Bakom vårt garage, tyckte jag att det skulle passa med några olika rosenbuskar. Inköpte dylika och inväntade vackra blommor. Bladlössen hann äta upp både blad och blommor innan de var klara för avnjutning. Skrumpna rosenblad har återkommit sommar efter sommar. Jag har, under blodsutgjutande och svettdroppar, försökt gräva upp de bladlössattraherande växterna. Trots djupgrävning, så kommer det upp några skott varje sommar. Nu använder jag sekatören så fort de syns, och hoppas på utmattningsutrotning.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Min barndoms doftros/bonna-ros fick följa med mig in i vuxenlivet. Den växer och frodas och gläder oss med rik blomstring. Att sätta ner näsan bland kronbladen, ger en flashback till solig barndomssommar. Det är sällan som jag faller för frestelsen att plocka in några av de väldoftande blommorna i en vas, för jag vet att då får jag plocka avfallna rosenblad nästa dag. "Rosor fallnar lätt" som min mormor uttryckte det. Men njuter av att ha dem vid husknuten, det gör jag.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Under många av oktober-novemberbesöken i London, så har vi besökt Queens Mary´s rose garden i Regents Park. Rosenprakten där är helt otrolig, man vandra mellan hundratalet olika odlingsbäddar av namngivna rosor. Det är så nära "paradiskänsla" som man kan komma.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

I onsdags, dagen efter ( den alldeles för upphosade, tycker jag) hjärtansdagen, besökte vi Lidl. Inhandlade tio rosor för sammanlagt 30 kronor. En halv vecka senare så är rosorna lika fasta och de öppnar sina kronblad alltmer för varje dag. Fairtraderosor, sägs det dessutom vara, enligt en påklistrad etikett. Förstår bara inte hur man kan sälja rosor till det priset, förstår inte hur Lidl-rosor kan stå sig mycket, mycket bättre än blomsterhandelsrosor. ( Har nämligen samma erfarenhet från tidigare ros-inköp på lidl... två-tre veckors hållbarhet)

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Blommor, det är den absolut bästa present som jag kan få.... men helst inte rosor.... där kan presentglädjen lätt förbytas i besvikelse.
Men nästa gång som vi passerar en Lidl-affär, så får det bli ett stopp.....för de rosorna tycks vara av en alldeles särskild kvalité.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Vad lyxliv är, det kan man ha ganska så olika åsikter om. En del tycker kanske det är att resa omkring i världen, att bo på dyra hotell, att äta dyra middagar, att dricka dyra viner, att klä sig i märkeskläder.
Andra kanske anser att lyxlivet består av stora hus, centralt belägna stadslägenheter.... eller ostron och champange.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

För egen del, så tycker jag att jag haft ett riktigt lyxigt liv under helgen.

Bara det, att jag efter alla schemaändringar som måst till, har möjlighet att lämna mitt jobbet klockan halv ett på en fredag, känns som en lyx. Skolveckan är klar, skolveckan var kul, det mesta är fixat inför nästa vecka.

Efter mer än fyrtio år i skolans värld, efter mer än fem år med nya läroplanen, så går skolveckoförberedelserna ofta ganska snabbt. en lyx, som jag tycker att jag, med ålderns rätt, är väl värd.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Mot Malmö styrdes färden, under den vädervackra fredagseftermiddagen.

Från Hyltebruk, ända ner till Malmö, syntes tunna snötäcken breda ut sig över det ännu vilande vårvinterlandskapet. Lite omvänt, normalt brukar vi åka från vintern här hemma, till våren i Skåne. Nu kändes det lite tvärtom.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Fast ändå inte. Här hemma är snödroppar i tidig knopp. I Malmö hade de tidiga vårblommorna kommit en bra bit på väg, och tittade ganska så oförskräckta upp genom snön. De visste ju att vintern bara var på temporärt besök.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Där fredagssolen kommit åt, så var snön redan borta och man kunde verkligen känna hur nära våren man är. Så där 25 mil....och ett antal klimatzoner.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Lyxig fredag betydde snabb promenad från Mäster Palmsgatan till Lilla torg och ett besök i Gudrun Sjödén-affären. Visste vad jag var ute efter, det hade jag kollat i senaste katalogen. Det var tunika och T-shirt med kattmotiv. Dessa provades, färg valdes - och visst är det lyx att kunna gå in i en affär, vars produkter man trivs med, och kunna köpa det man vill... ?

Träffade Karin på Kafferosteriet och smakade lyxigt kaffe från både Indonesien och Brasilien.

Sushi på japansk restaurang, kan även det hänföras till lyx.

Att sova på en tjock el- uppblåsbar madrass, det är verkligen betydligt mera fashionabelt, än vad det var på den tiden man fick blåsa upp sin luftmadrass med egen utandningsluft - och på morgonen finna sig liggandes nära golvnivå, då den koldioxidhaltiga gasen inte velat stanna kvar där inne i den gummiluktande liggplatsen.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Dåliga vädret i medelhavsområdet, kunde inte avspeglas i Möllevångstorgets rika utbud av frukt, grönt och blommor. Det är en absolut njutning att gå på torget en lördagsmorgon och kunna vraka och välja bland alla nyttigheter. Förstår bara inte hur man kan sälja sina varor för nästan inget pris alls. Blir det pengar över till någon form av lyx, för alla försäljare, alla med icke-svensk bakgrund?
... För jag kan inte tänka mig att detta är en del av organiserad brottslighet.... läste nyss något om att man ska vara misstänksam om man köper varor eller tjänster till oproportionellt låga priser....

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Lyxmat? Ja, för mig är det det. För mig är falafelrulle bland det godaste som finns.

Med lunchmaten förpackad i rullar och bröd, lämnade vi Skåne och drog norrut igen.

Dryga två timmar tar det att köra mellan Malmö och Ulås, Värnamo.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Moster åkte med till Småland, för att träffa Konrad för första gången. Ljuv musik uppstod genast mellan de båda.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Sin mormor har Konrad träffat så många gånger, så att han känner sig ganska så uttråkad av henne....

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Efter det att alla var mätta och nöjda, så var det gott att komma ut och röra på sig. En promenad med döttrar, hästar och Konrad, fram och tillbaka till den fortfarande isbelagda Hindsen, passade bra, under det C-E och Martin hämtade det sista som var kvar i Hjälshammarstalllet, innan det nu ska gå över till andra ägare.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Det är mitt lyxliv, det livet jag fått leva i helgen . Den allra största lyxen, det är att få träffa mina fina döttrar, att få uppleva lille Konrad och att få invänta ännu ett litet spirande liv.

Dagens lyx...... en välbehövligt lugn söndag.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Det är ofta, som man får information om utfärdade hot om viten, via media.
Viten som skolor ska betala, för att skolinspektionen inte är nöjd med hur arbetet på skolan utförs eller med de resultat som betygen uppvisar.
Då Borås Tidning är min huvudsakliga nyhetskälla på lokal nivå, så handlar det förstås om skolorna i Boråstrakten. Borås kommun har utfärdade viteshot på mer än tio miljoner, Mark och Ulricehamn har vitesförelägganden och vår lilla kommun har hot om vite på en halv miljon.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Jag är lite tveksam till hur verksam metoden med vitesförelägganden är. Jag tycker dessutom inte att den är schysst eller på något sätt rättvis.

De flesta anmärkningarna handlar om bristande stöd för elever som behöver sådant, om bristande arbetsro, om brister i kvalitetsarbete.

Vi har lärarbrist idag. Folk flyttar på sig helt samvetslöst i sitt sökande på högsta möjliga lön - och kanske bättre möjlighet att utöva sitt yrke som pedagog. Naturligtvis drabbas eleverna av detta.
Det blir oroligt i klasserna, det finns igen riktig koll på vad eleverna jobbat med och vad eleverna kan.

Specialpedagoger växer inte på träd. I vår kommun fattas det en specialpedagog på den skola som har vitesföreläggande. Det blir svårare att uppnå kravet att ge stöd till alla som behöver, när det fattas pedagoger och när man byter lärare varje termin.

Betygssystemet tror jag också har en negativ inverkan. Eleverna kämpar för att få bra betyg, men räcker inte alltid till och får låga betyg = E, trots att man försöker göra så bra ifrån sig som man kan.
Man tappar geisten, då alla ska jämföras utifrån ett teoretiskt perspektiv, i alla ämnen.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Arbetsro, ja, det kan man ju fundera på vad det är. En del tycker att det ska vara tyst arbete klassrummet, men det håller jag inte med om. Arbetsro är för mig när alla jobbar koncentrerat med att inhämta kunskap, utföra ett uppdrag eller lösa en uppgift. För mig, som oftast jobbat i klasser som förhåller sig på detta sätt, så låter det förskräckligt att behöva jobba i en skola där man måste lösa konflikter, lugna ner elever, avbryta rastaktiviteter som kommit med in i klassrummet.... att inte få möjlighet till att bedriva undervisning.

Funderar en del kring vad bristande arbetsro beror på. Jag lägger en hel del ansvar på föräldrar som inte "uppfostrat" sina barn att anse att skolan är viktig. Jag lägger också ansvar på "samhället" ( inget bra ord, men jag hittar inget bättre) som inte vågar ställa krav på ett ansvarsfullt föräldraskap, utan tillskriver en lärarkår och skolledning i turbulens att kompensera brister i en undermålig "uppfostran",

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Min barndoms lilla skola har varit i skolinspektörers fokus under lång tid. Hot om viten är utfärdade.

Det är, liksom min nuvarande skola, en skola i ett litet samhälle, där elever undervisas i B-form, alltså två årskurser tillsammans.

Man hade från skolans håll bett skolinspektionen komma med bra exempel på skolor som lyckas få bra resultat, då elever undervisas i B-form. Skolinspektionen hade inget bra exempel att del med sig.

Själv gick jag i samma skola och undervisades i B-form. Under mina senaste skolår, har jag undervisat en hel del i B-form. Under min skoltid så gick vi vartannat år med dem som var ett år äldre och vartannat år med dem som var ett år yngre. Jag kommer ihåg det som positivt, speciellt när man var äldst.

I min skola så har klasserna fått följas åt genom hela skoltiden, som 1-2, 2-3, 3-4, 4-5,5-6. Alltid vara de äldsta eller de yngsta. Under det att jag läst om alla vitesförelägganden, så har tanken kommit till mig: Det är ju så det har varit, den klass som är den "äldsta" har hela tiden ( med något elevundantag förstås) visat på betydligt bättre resultat än den yngre.

Det är först i sexan man får möjlighet att komma "i kapp" .... det har känts bra... men med facit i hand, så visar betygen i på högstadiet att det inte var tillräckligt.

Nä, så borde det inte få gå till, alla elever skulle ha rätt att gå i en egen klass.

Min gamla skola ska lösa detta genom att tillsammans med "grannskolan" ca 1,5 mil bort, skapa en 1-3 skola ( eller om det var F- 3) och en 4-6-skola. Jag tycker att detta är en perfekt lösning. Vad föräldrarna tycker? Nä, de har svårt att förstå....

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Vår lilla skola hade inspektion för ungefär ett år sedan. Vi fick godkänt på alla punkter, vilket förstås var glädjande.

Samtidigt så kan jag konstatera, vi brister ju också, i det som kallas kvalitetsarbete, i arbetet att göra dokumentation och framförallt i att göra övergripande planer.

Skolinspektionen var nöjda, och det tackar vi för. Kanske det tyckte de att allt annat låg på så hög nivå ( vilket jag också kan tycka) att man såg lite mellan fingrarna.

Bristande kvalitetsarbete är sannolikt inget enskilt skäl till viten, men jag lider med dem som, samtidigt med det övriga som brister, måste ta itu med detta svåra. Tid fattas, motivation fattas, kunskap fattas... och det tycks aldrig vara någon annan än rektor som vet varför vi gör vissa delar av detta arbete,

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Nä, ta bort föreläggandena om viten. Se i stället till, från statligt håll, att ge varje skola i behov av stöd det stöd de behöver. Ta bort det dubbla huvudmannaskapet, där storebror staten kollar lillebror kommunen och hotar om stora straff om inte lillebror lever upp till storebrors krav. Stoppa möjlighet till turbulensen vad det gäller lärare och rektorer. Arbetsplatsbyte ska enbart tillåtas vid läsårets slut.

Se över lärarlöner, så att samma kompetens och arbetslivserfarenhet generar löner som inte skiljer sig många tusentals kronor åt. Tvinga friskolor ( om de ska finnas, vilket inte jag tycker) att ha lika heterogena klasser som kommunala klasser har. Skapa tillräckligt stora skolor, så att inga elever alltid tvingas gå med elever som går en årskurs högre. Se till att skolan får ägna sig åt kunskap och träning i förmågor, samarbete, social kompetens... och förelägg viten till de föräldrar som inte kan ge sina barn ordentlig "uppfostran". Återinför "obsklasser" så att de elever ( vilket är de allra, allra flesta) som vill göra ett bra skolarbete har chans att göra det,i stället för att bli bestulen massor av undervisningstid av det fåtal elever som stökar och är "tidstjuvar".

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Jag tror definitivt på att alla skolor ska kunna bli riktigt bra platser för kunskap och social utveckling, men då får man ta positiva tag och inte hota med straff, med viten.

Jo visst, sitter han där på axeln utan att man alls tänker på det.
Alltid redo att förminska, alltid redo att tala om att man inte duger och att påminna om att man har en massa fel och brister.
Som om inte det skulle vara nog, så sitter han där ständigt beredd att sticka till med lite avundsjuka, så fort som det går bättre för någon annan än vad det gör för en själv.
Jante!
På min axel har han växt sig större och större, ju äldre och mera kroppsligt vidlyftig jag blivit.
Alltid beredd att trycka ner.... du är för gammal... du är för tjock..... du är klumpig..... du är för dålig på så mycket. Nä, du duger inte!

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Igår var jag på föreläsning i Gislaved. Tillsammans med fyra goda vän-kollegor.
Under två och en halv timme fick vi lyssna på denne mannens coachande tankar, om hur vi ska knuffa undan Jante från sin tyngande plats.

Visst duger man! Det finns ingen anledning att nedvärdera sig själv. Eller andra.

Se varann! Alla vill vi bli sedda på riktigt och bli positivt bekräftade.

Visst känner alla avund, men den måste ju inte utvecklas till en tärande sjukdom! Kan andra så kan jag.... man kan tänka nytt och våga sig på nya utmaningar i hela sitt liv!

Sluta gnäll på allt! Vi är suveränt bra på att gnälla, vi människor... iallafall i vår kultur. Livet blir ju inte ett dugg bättre av allt gnällande.

Var tacksam! Det är en bra träning till ett positivt tänkande. Visst har vi alla en massa att vara tacksamma för!
Kommer ihåg att jag, innan jag började blogga, skrev en form av dagbok på datorn, där jag hade med tre stående inslag i det jag skrev.
Något jag gjort bra idag:
Tacksam för:
Önskar:

Tyvärr så kraschade den datorn, och "dagboken" med den. Synd! Den hade varit kul att ha kvar!

Tomas påminde också om att vi måste lära oss säga nej till det vi inte vill, men som Jante tycker att vi måste- och ja till de positiva erbjudanden som vi får i vårt liv..... men som Jante tvingar oss att tacka nej till, för att det blir besvär för andra.
Detta trots att vi alla är överens om att det är minst lika positivt att ge något, som att ta emot.

Jo, det var en bra föreläsning! Inte så att Jante, som genom någon Janteutdrivning, har lösts upp och virvlat iväg in i evigheten, men nog har han förpassats en bra bit ner bland celluliterna på överarmen. ( Ja, jäklar, där satt han och talade om att min erfarenhetsfylld kropp inte dög. Märk: Jag vann över honom, då jag undvek att skriva gamla kropp.)

Jag känner mig ovanligt glad och harmonisk idag..... och ska göra mitt bästa för att ha dagliga duster med den ovälkomne förminskaren. Sannolikt kommer det att finnas dagar då han hittat sin gamla välbekanta plats igen, men vid varje tillfälle som han tvingas retirera kommer jag att få ett mera glädjefyllt liv. De dagarna kan man leva länge på, och genom regelbunden träning, på uppleva allt oftare.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Ett piller per dag, att intas på morgonen, det har doktorn ordinerat mig. Pillret är billigt, kostar ungefär 50 öre. Tretton olika tillverkare finns det till läkemedlet, säkerligen ett sätt att hålla priset nere.
Blodtrycksnedsättarpillret Losertan, är sannolikt ett av de vanligaste receptbelagda läkemedel som vi har i Sverige. Det är inget piller som är livsnödvändigt att komma ihåg varje dag, men på de ca tio månader som jag haft pillret, så har jag bara missat det en enda gång.

Ändå, synnerligen märkligt, så vaknar jag veckoligen en stund efter insomnandet på kvällen, med en ångestkänsla att ha missat att ta den lilla tabletten. Det händer att jag skriker högt av ångest, innan jag vaknar till ordentligt. Kan någon förklara hur det blir på detta viset? Och att mitt omedvetna medvetande inte kan lära sig förstå; jag sköter mig bra och tar det lilla dagliga pillret... och hoppas att det fortfarande har önskad effekt.
Borde istället vakna och vara tacksam över att jag bara behöver ta ett femtio-örespiller för att må bra!

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Orala, och i någon mån anala, piller hjälper kroppen att må bra. Sen finns det själsliga piller också, piller inte finns i fysisk form, men som tas in med alla sinnen. Det är piller som är bra för alla dessutom, och som oftast inte ens kostar femtio öre.

Gårdagens fantastiska vårväder var ett sinnlighetspiller av högsta rang.

Långa promenader, för den som kan och orkar, är ett superpiller.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Vårens första tussilagoknopp, skapar berusande vårglädje. Ett lyckoruspiller. Nästan så man vill göra som Ronja, stämma upp i ett vårskrik!

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Djur är bra själspiller. Speciellt djur som kräver lite extra omhändertagande, som exempelvis hästar och hundar. Katter är också bra, men de kräver inte så mycket. De är nöjda bara de får mat och värme... och uppmärksamhet på deras villkor.
Hästar och hundar behöver rastas oavsett väder, och det att var utomhus i alla väder, det är en utomordentligt bra medicin.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Igår ställde jag undan batteriljusen, som stått på verandan sedan i november. En första liten vårplantering fick ta ljusens plats. Passar mycket bättre, nu när ljuset snart har vunnit över mörkret... igen.
Ljusterapi på verandan har ersatts av många timmars dos av solljus.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Det största glädjepillret, det är den här lille killen. Det är rena pigghetsinjektionen att träffa honom och få se hur han växer. Konstigt att han bara är sex veckor. Det känns som om han spritt sina små glädjegörarstrålar betydligt längre än så. Sannolikt gjorde han det, även från sin mammas mage.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Att åka till Ulås och träffa honom ungefär varannan vecka, gör att må-bra-piller av annan sort är överflödiga. Lite körigt kan det bli framåt sensommaren och hösten, då vi förhoppningsvis får anledning att få glädjeutstrålning från en liten kusin till Konrad. Men den körigheten står vi säkert gärna ut med, för att umgås med små barnbarnsbabisar, det är superpiller det.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Förvirrat, kunde också bli en bra rubrik.... för det kommer det att vara i veckans blogginlägg. Eller nedgång..... för det tycker jag det här med bloggande och bloggintresse är. Lite tokigt, eftersom jag under förra veckans IKT-studiedag, berättade för intresserade kommunkollegor om hur bra det är att blogga i skolan.
För det är det ju. Man publicerar sig, visar vad man gör och bild och text finns kvar... så länge det mailkonto som bloggen är registrerad på, finns kvar. Här kan jag känna lite tidspress. Vad det gäller mina skolbloggar, vilka är kopplade till min jobb-mail, så finns det inte så mycket tid kvar där.
Om livet vill mig väl, så tänker jag jobba i två år till. Om livet fortfarande vill mig väl, så vill jag gärna jobba som vikarie därefter. Då slipper man det tråkiga i skoljobbet.... det där med bedömningar och betyg och annat administrativt tråk-arbete. Jobb-mailkontot lär man sannolikt bli av med... och därmed försvinner alla mina skolbloggar bort i den icke virtuella cyberrymden.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Instagram-konton för skolklasser, det är det som är inne nu. Slutna konton för barn och föräldrar.Ett Instagramkonto kan också komma bort, det har jag blivit varse om i helgen. Plötsligt kunde jag inte logga in på annalena53-kontot. Fick i stället ett konto annalena7510...kopplat till facebookkontot. När jag begärde nytt lösenord till mitt konto, så fick jag svaret att det var skickat till en adress, delvis dold bakom asterisker.... men med slutbokstäver .ru. Rumänien?
Nyss fick jag från en vän meddelande att mitt gamla konto, med bilder och allt finns under namnet manku1184. Stämmer! Kan någon förklara???? Jag helt förvirrad... förstår inget.
Fick riktigt kalla fötter, då jag skulle byta googlekonto, från jobbkonto, ( nummer 2), till mitt hotmailkonto, för att komma in på denna bloggen. Mitt lösenord var bytt för två dagar sedan. Man frågade samtidigt om det var jag som bytt detta. När jag svarade nej, fick jag ange mitt gamla lösenord, och blev insläppt.
Mitt nya Instagramkonto är redan kopplat till Facebook....Snacka om förvirring!

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Förvirring rådde även igår, då vi skulle träffa denna lilla familj.
Vi skulle träffas hos min bror ( pappa, farfar, svärfar till de tre på bilden) och hans fru klockan tre.
Döm om vår förvåning, då det stod mat framdukat på bordet då vi kom. Jag tog det som självklart att vi skulle få eftermiddagsfika vid den tiden, så vi hade redan ätit lunch....
Den lilla familjen dök inte upp förrän vi var i tidspress för att hinna till Jonas Gardells framträdande i Borås, och då vi/jag gärna ville prata med både vuxna och baby, så glömde vi kvar såväl extraskor som solglasögon, i ren förvirring.
Lilla Elvira har "Jonsson-ögon", definitivt. Också förvirrade, det efternamnet som mina föräldrar bar, och min farfar dessförinnan, finns inte kvar i vår del av släkten. Alla har bytt till "fina" efternamn.... och jag heter Larsson. Men det är kul att generna fortsätter sin vandring genom generationerna.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Jonas Gardell levererade, som alltid. Han är en mästare på att växla från de mest hissnande skämt, till djupaste allvar och tillbaka igen. Olika trådar som han lägger ut allt eftersom föreställningen fortlöper, tas upp igen och försvinner lika fort. Skrattsalvor utbryter oftast.
Skulle gärna vilja läsa de djupa delarna av manuset till föreställningen, för där fanns mycket tänkvärt. Åh, vad jag gillar den fule lille "riksbögens" föreställningar.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Om vi skulle ta och närma oss inläggsrubriken? Tidspress.
Ja, det är ju något som de här små vårglädjespridarna borde känna.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Bara några meter bort står de här, med tussilagoögon sett, dödliga vidundren. I morgon är de små solarnas saga sannolikt all, då blir de uppgrävda och nedgrävda igen tillsammans med rör för snabbfiber.
Jag har funderat en del på det där med allena saliggörande "fiber". Utvecklingen går ju så snabbt, att när alla fått sitt fiber, dyrt nedgrävt med hjälp av privatpengar och skattepengar, så finns det något annat... ännu bättre... Vad händer då?
Och hur kan det hända att Telia (?) monterar ner sitt fungerande ( väl fungerande skulle jag vilja säga) kopparnät, innan alla har fått annan möjlighet till internetuppkoppling? Någon tidspress att ta bort befintligt fungerande, ska man väl inte behöva ha...

Image may be NSFW.
Clik here to view.

I en tråd på Facebook, diskuterades i början av helgen rättningen av nationella prov. Det handlade om det prov som våra sexor hade i svenska, för en och en halv månad sedan. Vi har rättat våra prov för länge sedan, men tydligen finns det sådana som fortfarande håller på med det.
Uppsatsdelen handlade om att skriva en berättelse som på något sätt hade med en inbillad planet, dömd till undergång, att göra. Jag tror att det var en tid på 70 minuter avsatt till detta. Man diskuterade om elever som inte hunnit skriva färdigt skulle ha F, eller ej.
Fundamentalister framhärdade, F, var vad som gällde. Andra, mera förnuftiga, flexibilitetsbenägna människor ansåg inte detta.
Jag, och flera med mig, gjorde så att vi töjde på tiden. Visst måste vi ha begränsningar i tid i skolan, och eleverna måste absolut ta tillvara den avsatta tiden i skolan.... men att skriva en "uppsats" med inledning, handling och avslutning utifrån ett ämne som eleven får veta i början av den avsatta tiden, det är en omöjlighet. Vi jobbar inte så i skolan. Skrivandet är en process, där man först måste fundera ut vad berättelsen ska handla om, få tid att beskriva personer och miljöer, få tid att utveckla handlingen, att göra ett bra avslut och sedan få möjlighet att läsa igenom, göra rättningar och ändringar. Klart att det tar tid! Två timmar skulle vara lagom, då skulle ALLA hinna!
Tidspress kommer våra barn att utsättas för tids nog. Tidspress som är så stark, att några kommer att hamna i den berömda väggen.... och kanske aldrig ta sig där ifrån.
I sexan, så ska alla få möjlighet att bli klara med något som de jobbar fokuserat på. Man kan inte bara bryta, för att tiden är ute. Tid finns det gott om... hela tiden.... det är ju bara fråga vad vi använder den till.
Orättvis bedömning, framhärdar fundamentalisten. Nej, säger jag. det blir orättvis bedömning, om vi inte låter den fokuserade eleven få göra klart och bli bedömd där efter. Att bli underkänd, för att man gjorde sitt bästa, men inte hann komma till slut.... det kommer inte att hända med de elever som jag kommer att möta i min ganska ihoppressade återstående lärartid.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Ansvar.
Ett ord som jag funderat en del på under de senaste dagarnas vårpromenader.¨

En del av oss tar mycket ansvar.

Som eleven som skulle repetera olika delar av det matematiska mellanstadieläroutbudet inför det förestående nationella provet.
Jag tittade över elevens axel och tyckte att det här med bråk, det kunde han.
- Du kan det här ser jag, sa jag. Du kan gå vidare till procent nu.
- Nä, lite mer vill jag träna, så jag kan det riktigt bra, sa eleven.
En elev som tar ansvar för sitt eget lärande, det är målsättningen för skolans arbete. Tycker jag.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

I skolans värld finns inga betyg för ansvarstagande. Det borde det finnas. Om man som arbetsgivare någon gång skulle vara intresserad av att ta del av en arbetssökandes skolbetyg, så skulle ansvarsbetyg vara av betydligt större intresse än vad matematikbetyget ( eller något annat kunskapsbetyg) är.

Vem tar ansvar för skolan? Skolsystemet befinner sig på ett gungfly, anser jag. Det gungar oroväckande vad det gäller lärartillgång, resurser, ojämlikhet skolor emellan, "knägående" ansvarsfyllda lärare kontra lönehöjningssökande mindre ansvarstagande hoppjerkor....
Kompetent lärarpersonal och skolledningar måste ägna dyrbar tid, tid som man skulle ägnat åt elever, för att svara på skolinspektionens anmälningar. Anmälningar som kommit till skolinspektionen för att denna instans lagt ansvaret för barnen på skolan, istället för på föräldrarna.
Det är sorgligt. och oansvarligt.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

I större städers ytterområden är det bråk allt som oftast. Bråk som, genom knivar eller eldvapen, leder till unga människor död. Vem bär ansvaret för detta? Ungdomarna? Förstås, de är gamla nog att veta bättre. Deras föräldrar? Ja, de har absolut misslyckats med att uppfostra sina barn ( pojkar) till goda samhällsmedborgare. Den lokala skolan? Kanske.... men jag är ganska så säker på att man slitit sitt hår för att komma tillrätta med dessa tidigare elever, men inte fått det stöd och den hjälp som behövts.
Nä, jag anser att samhället bär det största ansvaret för hur dessa unga män mår och hur de agerar. Många andra generationens invandrare. Välkomna till Sverige! Men sen.... arbetslöshet, segregering, utanförskap.... jag duger inget till.... skit samma om jag lever eller dör.
Samhället bär ansvaret. Vad är samhället? Vem är samhället? Politiker som vänder kappan efter vinden, makthavarna som är vinden... eller alla vi andra? Eller vi alla.... ? Sannolikt det sista...tror att det skulle bli annorlunda om alla tänkte lite mindre på sig själva, vågade se en bit längre bort än till sin egen stugknut, vågade reagera på det som är fel, säga ifrån..... och inte få skit för det. Vilket är risk att man får, för tänk om man kränker någon.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Tranan som stod så stilla på åkern, tycktes bara ha ett ben, då den rusade iväg för att få luft under vingarna. Vid närmare koll på gårdagens kameraskjutningar, ser jag att så är fallet.
Bilden gör mig lite lätt illamående i magen. Tycker så synd om den stora fågeln, som sannolikt inte kan ställas till ansvar för sitt handikapp. En olyckshändelse..... ?

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Hur stort ansvar har vi människor för vår hälsa? För att förebygga att vi blir sjuka, i den mån man kan det. Tar en rökare ansvar för sin hälsa? ( vilket jag då inte gjorde i fyrtio år...) Tar soffpotatisen mindre ansvar för sin hälsa, än vad den som försöker röra sig dagligen gör. Tar den (jag) som är kroniskt överviktig mindre ansvar för sin hälsa, än den som understundom lever på svältkost, för att få bort överflödskilon?
Ska sjukvården behandla den som tar ansvar för sin hälsa bättre än den som inte gör? Sannolikt inte. Vem har ansvar för alla felbehandlingar som görs p.g,a av stressad, underbemannad, adminsitrationspålagd sjukvårdspersonal? Samhället igen....

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Ansvar måste tas av dem som är folkvalda, ansvar ( och inte bara för att få så stor tillväxt som möjligt) måste tas av dem som har makten, ansvar för sina barn måste ges tillbaka till föräldrarna, ansvar måste få en högre status, ansvar måste stå högt upp på agendan, även för den enskilde. Ansvar för sig själv och för andras väl.

- Jag vet att du kan vad du behöver inför provet, sa jag till en annan elev. Du behöver inte läsa på mer över helgen.
- Men jag vill, jag kan säkert hitta fakta om något som vi inte har tagit upp, sa eleven.
Elever som tar ansvar för sitt eget lärande, det gör en gammal lärarinna glad ... och framtidshoppfull.

Kallt, klänning och kreativitet

Fantastiska framföranden

Rimfrostrunda

Skolsjukt

Kylig känsla

Siffror

Rimfrost

Mormor

Förnamn

Tävling

Sportlov

Halvvägs

Förfall

Rosor

Lyxliv

Viten

Jante

Piller

Tidspress

Ansvar