Området kring Isaberg, Hestra, det måste vara ett av Sydsveriges största aktivitetsområden. Kanske det allra största och med det bästa utbudet av aktiviteter.
Dessutom måste det vara en av landets vackraste rastplatser, där vi parkerade bilen för att ge oss ut på vandring.
Tyvärr är det svårt att göra vackerheten rättvisa denna smått regniga dag, men att det finns en rastplats med fyra timmars fri parkering och i direkt anslutning till badplats och uthyrning av ekor och kanoter, det är inte så vanligt.
För egen del så har jag aldrig badat just på denna badplats, min favoritbadplats ligger ca 5 km norrut, i den nordligaste av de fem sjöarna som bildats i Nissans genomflöde, Norra Gussjön.
Däremot har jag varit med dotter och svärson på en färd i eka, kors och tvärs över denna sjön. Algutstorpasjön, för några år sedan.
Idag vandring som gällde.
Det finns ett antal vandringsleder av olika längd och av olika svårighetsgrad, som utgår från rastplatsen eller från Isabergs stugby, på andra sidan väg 26. Nej då, man behöver aldrig passera över vägen- man går under den!
Vi valde Ettö-golfbaneleden. 6 km, lätt till medelsvår terräng, 60 höjdmeters skillnad och med förmodad låg puls. Jodå, det går att få mycket information om varje led, via hemsidan.
Sen stämde inte 6 km enligt aktivitetsklockan. Ytterligare en km får man allt lägga till då själva leden krumbuktar sig ganska så mycket på sina ställen.
Vandringen skulle gå genom varierad terräng, och det stämde verkligen.
Under två tredjedelar av sträckan så höll vi oss nära Nissan, en fördel för den som är lite nördig vad det gäller olika slags vattenspeglar.
Naturreservatet Ettö bjuder på hagnatur.
Här finns det klockgentiana på slutet av sommaren. Får återkomma om några veckor och genomsöka just detta område efter den ovanliga växten, som jag till min lycka fått se i vilt tillstånd under vandringar i Alperna. Häftigt att den också finns på drygt en mils avstånd!
Efter hagmarken så går leden tillbaka till vattnet.
Vilt och vackert var det här i utkanten av naturreservatet.
Blev till att gå över en hängbro idag igen.
Området kring Isaberg har inte bara ett antal vandringsleder. det är också ett eldorado för mountainbikecyklister. Dels finns det riktigt utmanande cykelstigar uppför och nerför själva berget, men också lite mer barnvänliga sträckor längs Nissan.
Det var en hel del MTB-folk i rörelse. Under en del av vandringsleden så delar vandrare och MTB-folk på stigarna. I de flesta fall går vandringsleden åt ett håll och cykelleden i motsatt riktning. Smart tänkt, då slipper man bli överraskad av bakifrån kommande cyklister.
Stilla flyter Nissan, men bara några hundra meter norrut,
så är det ordentlig fart på vattnet.
Naturligtvis har här funnits ett antal olika industrier förr i tiden. Den vackra muren är rester av ett järnbruk.
Ett riktigt vattenfall, om än också utbyggt med lite extra fart, gör att man har kunnat ta tillvara vattenkraften. Mäktigt och kraftfullt!
Efter att ha tagit körvägen tillbaka till rätt sida Nissan, så kommer man till Isabergs golfbana, En jätteanläggning, med många år på nacken. Belägen vid sjö nummer två norrifrån sett, Hammarsjön.
Tyvärr, så har det aldrig blivit att jag/vi prövat på golfspelandet.
Det är ju också ett sätt att röra sig ute i naturen, så egentligen borde jag ju kunna tycka om det. Antar att jag har för dålig bollkänsla, för att det skulle passa mig.
Det ser trevligt ut iallafall.
Vi Hammarsjöns strand växte de här, inte något alla ovanliga, växterna. Mjölkörten. Men jag tyckte att den hade en ovanlig färg, så djup cerisefärgad brukar inte mjölkört vara.
Kanske är det något speciellt med jordmånen.
Molnen hade skingrats en smula under vandringen, så mycket att blå himmel gjorde vattenspegeln mycket mera färgglad än tidigare.
Nej, över riksväg 26 ska vi inte gå. Leden viker till vänster och går utmed golfbanan en bra bit innan den övergår i en gammal delvis asfalterad cykelväg. De två sista kilometerna var snabbt avklarade, inte en enda rot eller sten att akta sig för- inte heller speciellt natursköna platser att stanna till vid.
Hade det blivit som man tänkt att det skulle bli, innan covid ställde sig i vägen för allt som var planerat, så skulle vi just idag ha kommit hem från en vandringsresa i Cornwall. Och sannolikt dessutom haft en vandringsresa till Portugal bokad i september.
Nu hoppas jag verkligen att ovan nämnda resor blir av, och det innan man blir för gammal och skraltig för att kunna vandra.
Men det går absolut bra att vandra härhemma också. Det finns mängder av leder att gå på och runt dem finns det så mycket otroligt vacker natur. Och där kan det vara en poäng i att vara 85 % pensionär i höst - man kan vandra ända tills snön kommer..... och skulle den komma, så finns det lättåkta skidspår, lagom för gamlingar, att tillgå.
Isaberg ja, sydsveriges mesta aktivitetsomåde - måste ju informera om att där finns camping, stugby, restaurang, hinderbana, rodelbana, mountainbikebanor, höghöjdbana, en stor fin lekplats, möjlighet till kanotturer och roddturer, badplats, tiotalet olika nedfarter i slalombackarna - och så ett antla fina vandringsleder.