Vemodstanten sitter med en klump i magen och tårkänsla bakom ögonlocken, då hon kollar på gårdagens bilder.
Samtidigt känns det lite glatt i bröstet. Det var en så fin dag i Halmstad, på årets stugstängningsdag. Johannas familj ville gärna åka till sommarstället, en sista gång för denna säsongen. Och visst blir det extra trevligt och glädjegörande med de bästa av sällskap.
Slutsuttit för säsongen? Inte säkert. Kan nog bli några fler fina dagar i höst. Utmärkt placering, med fin utsikt över havet.
Kommer ihåg från det jag var barn, att man köpte snäckskal som gårdens hönor skulle få hacka i sig. Skulle antagligen ge bättre kvalitet på äggens skal...
Tyvärr har jag en yrkesskada, och "måste" bara rätta till det som är fel. Det är inga snäckskal som vågorna sköljt in till stranden. Det är till 99, 9 % musselskal. Något enstaka snäckskal har vi funnit, då vi, under härliga sommardagar, letat efter vackra kalkskal.
Konrad fick snabbt ihop spannen full. Rena hönsgodiset med de salta skalen....
Solen bröt igenom molnen, och det blev riktigt gott väder, Så härligt att bara lyssna till vågornas skvalpande.....
Karl- Petter passade på att gräva sig ner till vattennivå. Är man fyra ( om en månad) så hör fortfarande grävande till favoritsysselsättningar. Stranden är allra bästa platsen för den sysselsättningen.
Hej då, stranden! Tack för i år.
Det har varit en hel del fina dagar här under sommaren. De bästa dagarna på hela året, speciellt de gånger som hela vår niopersonersfamilj varit samlad. Hoppas att få uppleva sådana dagar igen.
Tillbaka till stugan. C-E hade tömt alla vattenbehållare och rör. Det var bara toalettstolen kvar, där det stod vatten, och där hällde han i glykol. Socker fryser inte...
Möblerna som stått på altanen sedan i april bars in i huset, matvaror plockades ner i en kasse, elen stängdes av och dörren låstes för sista gången denna säsong.
Förhoppningsvis kommer vi ner till Östra stranden några gånger under vintern, oftast under det att vi kör förbi, på väg till Malmö. Men huset, det kommer inta att öppnas förrän det blir vår igen. Allt är ju avstängt, så länge det är risk för frost.
Återkommer varje år till önskan att ha ett åretrunthus. Men det blir bara en önskan....
Samtidigt, vårt gamla hus, det fyller våra behov....
Njöt av höstfärgerna på vägen hem. Funkade bra att ta bild på Nissan, genom bilrutan.
Fick t.o.m en bild på denna speciella växtplats. Tittar alltid på hur det ser ut på den trädbevuxna stocken, då vi kör förbi.. Tyvärr gör den sig inte lika bra i höstskrud, som den gör när den är sommarklädd.
Den långa vintern står framför dörren. Inget jag ser fram emot. Men efter det, så kommer våren, Då får man öppna upp i Halmstad igen. Det är något att se fram emot.