Det tar sin lilla tid att vara nästan ny sekreterare i PROs lokalavdelning. Tänkte, då jag blev tillfrågad i våras... "Skriva, det kan jag ju. Sekreterare har jag varit i flera olika föreningar under årens lopp.. så det är väl inte så svårt"
Men det är ju inte bara protokoll och inbjudningar som ska skrivas, visade det sig. Man ska skriva referat till tidningar och man ska ( helst) göra ett inlägg på föreningens hemsida. Nu är det gjort!
Hemsidan är krånglig. Skulle egentligen behöva gå en kurs. Den innehåller så många olika delar... men trots att jag inte förstår och behärskar allt, så får jag ihop inläggen någorlunda.
Som sekreterare, så ska man ju helst också ta del av de evenemang som ordnas. Och hjälpa till med förberedelser, genomförande och efterarbete i vissa fall.
Gårdagens resa hade en två-personers resekommitté anordnat. Jag var allt lite tveksam över att ut och åka med alla andra "gamlingar". Dum som jag är.... alltid lite orolig inför det jag själv inte styr över. Nu blev det en riktigt trevlig resa.
Rosariet i Jönköping, det har länge stått på "att besöka-listan".
Har dock aldrig blivit av, trots att den vackra parken ligger på mindre än en timmes körväg bort.
Det var verkligen rätt tid att besöka rosariet. De allra flesta rosor stod i full blom.
Dahlior fanns det också gott om.
Den här enkla dahlian tycker jag var den allra vackraste.
Många andra perenner stod också i blom.
Hit vill jag åka igen. Och gå länge, länge.
Pensionärer har brått... Eller..... resan hade ju sin plan. Första stopp var Rosariet. Där avnjöts det medhavda kaffet. En bra start alltså.
Museum passar bra för pensionärer. Man är ju i det närmaste ett museiföremål... Iallafall så har man massor av minnen från de saker som fanns på Husqvarna museum.
En sådan här symaskin hade min mormor. En trampmaskin. Jag fick testa den också.... men var inte speciellt bra på att få den att synka med mej.
Vapentillverkning var starten på Husqvarna fabriker.
När tiderna blev mindre krigiska, så gick man över till symaskiner.
Alla har säkert minnen av någon vitvara, moped, motorcykel eller hushållsmaskin som har logotypen Huskvarna.
Idag tillverkar man motorsågar och gräsklippare på fabriken i Huskvarna. Tillverkning av andra produkter är görs i fyrtio olika länder, jorden runt.
Så nog var det en lönsam verksamhet som man startade redan på 1600-talet, då Gustav II Adolf behövde vapen till sitt krigande i Europa.
Den här apparaten tycker jag var riktigt rolig. Den tillverkades i några hundra ex. och fanns lite varstans i Sverige. Femtio-sextio-tal.
Lägg i två kronor så kommer det först ett korvbröd, sedan en förpackning med senap och sist ut kommer en varm/ grillad korv.
Superhäftigt! Skulle vara bra med ett sådant snabbmatställe hos oss ute på landet, även idag...
I Huskvarna är höjdskillnaderna stora. Delar av det höga vattenfallet har tagits tillvara och drivit en generator. Kanske något att ta upp igen i dessa el-dyrtider.
Den ståtliga direktörsvillan används idag till konferenser och andra möten.
Dags för lunch.
Den serverades på en så fin plats. Åsens by, i närheten av Aneby. 3-4 mil från Huskvarna.
Åsens by är ett kulturreservat. Man har kvar de Bullerby/Katthults-lika husen som bl.a. vandrarhem, konferenslokaler, museer, restaurang och handelsbod. Grisar, kor och hönor fanns i byn, som verkligen kändes levande.
Hit vill jag också åka igen... och ha god tid på mig att ströva omkring. Fanns en längre vandringsled, till en sjö... och lite geocacher....ja, det vore en bra utflykt...
Femtio portioner stod förberedda i restaurangdelen,ett tidigare ladugårdsränne.
När hela högen av pensionärer kommit upp till de dukade borden, så lade man snabbt upp det varma. Jättegott! Brödet var det allra bästa... Liksom "sylten"... rabarberchutney,,,
Dags att klättra in i bussen igen. Nästa stopp, det var Stjärneborgs museum och pyramid.
En jätteduktig, men lite långrandig guide.... man fick ont i ändan sittande på träbänk över en timma...berättade om Malte Stjärngranats ( 1871- 1960) liv och leverne.
Malte var lågadel och äldste son i familjen. Då man i fäderneshemmet hade ont om pengar, så var han "tvungen" att gifta sig rikt för att bibehålla stjärngranats-glansen. Efter många om och men hittade han en välbärgad kvinna i USA. Hon såg till att man kunde bygga ett litet slott på den mark som Malte kunnat stycka av.
Skilsmässor, flytt till Skåne, ny kvinna, nytt hem, Malte var estet och ville värna det vackra. Han handlade med konst från bl.a. prins Eugene och Carl Eldh. Malte anlade flera hembygdsparker, bl.a. i Ängelholm och i Vittsjö.
Malte reste mycket. I Giza såg han pyramiderna och bestämde att i en sådan ville han begravas. Så blev det. Trots att kyrkan inte var glad åt spetakelbygget.
Pyramiden gjöts först i betong, men då Malte såg att den började vittra, så såg han till att klä in den i koppar. Här ligger Malte kistbegravd, liksom hans första fru, amerikanska Marie. Deras dotter Ulrika och svärson ligger urnbegravda, liksom Maries och Maltes son och Ulrikas dotter. Sju gravar alltså. Det blir inga fler, då denna del av släkten Stjärngranat nu är utdöd.
Vi fick gå in i pyramiden. Det fanns vackra målningar i taket och ett altare, varunder Malte var begravd.
En riktigt häftig historia.
Dagen avslutades med fika vid Stalpet, ett cafe mm vid Sydsveriges högsta vattenfall, alldeles utanför Aneby.
En trevlig dag... inte helt fel att vara pensionär.
Idag har varit jobbdag. Inte fel det heller, Man blir iaf mindre trött av att jobba. än att vara på pensionärsresa...
Tog en långpromenad i det vackra sensommarvädret då jag kom hem, mest för att kolla lingontillgången. Det finns gott om det röda guldet. I morgon kommer två småländska "illbattingar" på övernattningsbesök. De ska få följa med ut och plocka lingon. Och sedan hjälpa till och göra lingondricka.... Tänkte jag/ vi.... Få se hur länge den planen håller.
