Visst blev det skolstart för den överåriga tanten. även detta år. Lite gott att komma in i vardagsrutinerna igen, faktiskt. En enda jobbdag i veckan, den ger också struktur på tillvaron.
Nu gör det inte så mycket, jag har varit med om inspelning såväl i Tv-studio som i skolan, så jag vet hur det funkar. Framförallt tar det massor av tid att få till fem minuters tv-sändning.....
Har man bara några timmar per dag uppbokad, så hinner man mycket annat också. Det känns som om de dagliga promenaderna kunnat komma igång ordentligt nu igen. Dock utan stegräknare. Att man rör på sig dagligen, är viktigare än antalet steg man tar.
En dag gick vi fyrakilometersrundan och fick träffa detta lilla fina föl. Det var ju en lång tid av sommaren, som jag absolut inte kunde tänka mig att gå en dryg kilometer enkel väg för att se byns nykomling. Gott att kunna fixa det igen....
Igår gjorde vi en svamptur, efter det att jag kommit hem. Oj, vad kantareller det finns längs skogsvägarna. Och även en del Karl-Johan. Visst blir man glad när man får syn på de gula jord-frukterna....
Idag gick vi sjörundan, kring Kroksjön i Hestra, grannsamhället på andra sidan smålandsgränsen. En väldigt fin vandring, som under 90 % av turen håller sig precis i strandkanten.
Hoppas att inte ordspråket om att tillgången av rönnbär ska förespå hur mycket snö det ska bli i vinter. För i så fall blir det mycket att skotta....
Det är fortfarande många fjärilarter bland sensommarblommorna.
Den ståtliga sorgmanteln har visat sig efter regnet.
Nu väntar jag bara på amiraler och aurorafjärilar. Hoppas att de också dyker upp.