Det händer nog de flesta att man tappar geisten då och då. Har haft några sådana dagar. Nästan så att man blir rädd för sig själv! Tanten, som i normala fall, hela tiden måste ha något att göra, orkade inte ens komma igång med att läsa i en bok!
Riktigt skrämmande känsla att inte få "något gjort". Maken gjorde mig sällskap framför ett antal avsnitt av två olika tv-serier. Jag som aldrig skulle få för mig att se på tv under eftermiddagstid annars.
Har kollat på den tysk/danska serien "Under ytan" på SvT-play. En riktigt bra serie, även om det tog ett par avsnitt att inse att den var uppbyggd så att man såg på samma händelser ur olika personers perspektiv.
Danska "Brottet" har många säsonger bakom sig. Kollar på säsong ett för tillfället. Den är från 2007. Men riktigt, riktigt bra. även om den har några år på nacken.
Den borttappade geisten har väl flera förklaringar. En heter knä. Kollade med vårdcentralen hur mycket tabletter man kan ta för att slippa ha ont. Rätt många, enligt dem. Jag som knappt vågat använda några tabletter....
Glad över att ha sluppit värkande nätter på ett tag ( trots att jag inte tagit tabletter på kvällen och att jag faktiskt tagit ett par kilometer länga promenader varje dag - trots frånvarande geist ) så beslöt jag mig för att börja dagen med smärtlindring och sen ta en elcykeltur.
Blev en härlig tur längs grusvägar och glest trafikerade asfaltsvägar.
Kollade f.ö. med sköterskan om de kunde fixa en knäprotes för insida knä. Alltså bara halva knät. Har verkligen läst på om artros i knäet under det att geisten varit borta- eller kanske är det det som jag använt geisten till- och sett att man ibland bara byter halva knäleden. Vilket borde räcka för min del!
Sköterskan nästan skrattade åt min förfrågan- för att komma i fråga för operation, så räcker det inte med mindre än två månaders besvär...
Funderade på det under cykelturen; Tänk så många som varit uppsatta för operation av knä, höft,axel... ja olika förslitningsskador eller andra ledproblem, och som fått operationerna uppskjutna gång efter gång under pandemin. Så ont de har haft! så mycket smärtlindring de måst använda!
Ganska nyttigt faktiskt, att få känna på lite "motgång" vad det gäller det fysiska måendet. Speciellt när det inte är något riktigt farligt ( = dödligt).
Geisten är återuppväckt. Känner mig mycket mera "på" igen. Får bli daglig elcykeltur och en daglig kort promenad. Tror att det ska hjälpa till att hålla den på ok nivå.
I morgon blir det förhoppningsvis en tur till havet. Över dagen - igen.
