I dagens lokaltidning fanns ett reportage om en afgansk familj som med kort varsel blivit förflyttad från den bostad man haft i fem år. Barnen har gått i skola, lärt sig svenska, fått svenska kompisar och fått ett nytt hem i den lilla orten norr om Ulricehamn.
Plötsligt kom ett brev, ett brev som barnen fick läsa och översätta för föräldrarna. Man skulle lämna sitt nya hem inom en månad. Var och en fick ta med en packning på högst 25 kg.
Nu tog det bara en vecka från det att man fått brevet till flytten var ett faktum. Från att bott i en normal lägenhet, så fick man flytta till ett rum på förläggningen i Spenshult, Halland. 20 kvadratmeter var rummet, och där ska sju personer bo på obestämd tid. Den tid det tar tills dess ineffektiva ( antar jag att det är, eftersom handläggningarna tar sådan tid) Migrationsverket har bestämt om familjen ska få uppehållstillstånd i Sverige eller skickas tillbaka till ett av världens farligaste länder, Afganistan.
En handläggare yttrade sig i reportaget och tyckte att tjugo kvadratmeter var ett skäligt utrymme för sju personer. Att toaletten var angripen av mögel spelade ingen roll, det fanns toalett i korridoren.
Man önskar bara att den som gör ett sådant uttalande skulle få bo på det sättet under några månader...
Vi kanske inte kan ta emot alla som söker sig till Sverige, men jag tycker absolut att en familj som sköter sig och som bara vill få stanna i vårt land, och dessutom har bott här i fem år, ska få sitt uppehållstillstånd BUMS!
Jag blir bara ledsen och arg långt in i hjärtat, då jag genom olika medier för höra om Migrationsverkets sätt att behandla människor. Kanske är det poltiska beslut som ligger bakom allt, jag kan inte processen, men det spelar ingen roll: i Sverige tar vi hand om dem som bor här.
Jag har ju vikarierat i grannskolan vid några tillfällen under de senaste två veckorna, och ska göra det samma under ytterligare två veckor.
Första dagen som jag var i klassen träffade jag på en afgansk kille som verkligen var på och med i undervisningen. Lite väl mycket kanske, men han var intresserad och visade att han förstod.
När jag kom tillbaka gången därpå så var killen helt off, sa ingenting på hela långa lektionen. Jag påpekade detta för klassläraren. Killens familj hade fått besked om att förflyttning från det lilla samhället där han trivs och har goda vänner, ska ske senast den 7 maj.
Nej, nej, nej- man gör inte så med människor!
På äldreboendena i Gislaved, så får de äldre inte dricka läsk till maten. Inte ens på helgerna.
Läsk serveras enbart på storhelger.
En handlare från en annan ort i Småland fick höra om detta, och körde 480 l läsk till de aktuella äldreboendena.
Vad hände? Jo, all läsk slängdes och kommunala tjänstemän beklagade sig över att kommunanställda fick extra jobb, då de skulle göra sig av med de söta dryckerna.
Vem bestämmer över vad de äldsta i Gislaveds kommun ska få dricka?
Jo, en dietist som tillträdde i början av året.
" Om de gamla dricker söta drycker, så äter de inte av maten som serveras. Dessutom ska de veta när det är riktig fest, på stora högtider, för då får man läsk!"
Det är nog fler än jag som blivit riktigt förbannade då man läst om överförmynderiet!
När/Om jag blir gammal så ska ingen bestämma vad jag ska äta eller dricka. Det är jag som avgöra det, och om jag blir dement och inte kan bestämma över mig själv, så är det mina barn och barnbarn som ska göra det! Ingen (j-a) dietist!
Man blir beklämd över hur människor behandlas i vårt land, i vår närhet.
Förtroendet för myndigheter, i stort och i smått, det försvinner allt mer.