Nog är det så att vi bor i en glesbygd.
Laddade ner Lantmäteriets kartapp för ett tag sedan. Fann några nya stigar i närområdet. Lite längre än de vanliga 5- 8 km skulle det bli, om jag gick den utsedda rundan.. Trodde inte att maken ville följa med på en riktigt lång promenad, men det ville han. Gott att ha lite sällskap när man går på okända stigar.
Rundan uppgick till elva kilometer. Tog bilder på alla byggnader som vi passerade, ja, utom älgtornen då. Inser att det är glest mellan husen- och extremt glest mellan beboddda sådana.
Alltid roligt att passera här. Ibland blir det en pratstund med gårdsfolket. Ibland blir man utskälld av gårdvaren, Alfons.
Idag vek vi av och gick en tredje väg.
Där den öppna marken övergick till skog, där hittade vi en stig att följa.
Det var den vägen som makens pappa och fastrar, tillsammans med barnen från soldattorpet, vandrade de sex - sju kilometrarna till skolan i Nittorp. Som tur var, så var det varannandagsskola på den tiden...
Naturligtvis måste jakttroféerna få plats någonstans.
Passerade ett stycke skog som ägs av maken. Konstigt att ha en avstyckning på någon hektar, en halvmil från det sammanhängande skogsområdet. Av någon anledning så finns det många som äger små skogsbitar i detta område.
Skog som lätt blir avglömd.
Kom fram till Svedjetorpet. Här har ingen bott på närmare trettio år. Enda barnet, den egentliga ägaren till gården, avled för några månader sedan. Undrar om hennes man och barn, som inte har någon egentlig anknytning till trakten, vill fortsätta att sköta om den öde gården. Tycker annars att det skulle kunna bli en bra sommarbostad, för den som vill lämna storstaden på sommaren.
Skulle sannolikt också kunna tjänstgöra som en mindre hästgård.
Här bor världens trevligaste slöjdlärare och hennes familj.
Passerade gården och kom in på stigar där vi aldrig gått tidigare.
Det blev en bit på riktiga skogsstigar.
Riktigt fint på sina ställen. Och ganska kuperat. Bra terräng alltså.
Matplats för något djur. Rådjur?
![]()
På Stenboryd bor Ann-Britt. Hon blev änka precis före jul.
Som tur är så bor ett av hennes barnbarn på ovanvåningen.
Det är en kille som gillar att odla grönsaker och som har hand om de granna hönorna och den stilige tuppen.
Den nyligen anlagda dammen skulle fortfarande kunna fungera som skridskobana. Det har varit ordentligt kallt om nätterna, så den is som var på väg att ge upp har nog fått nya krafter.
Idag är "kyrkvägen" en bred gräsbevuxen stig.
Vi här framme i byn Gumpebo. Nästgårds till vår by.
Den fina gården är inte bebodd. Men den är väl omskött av ägarna. Förstår inte varför man inte säljer sina hus, om man ändå inte tänker bo där.
Tillbaka på vägar där vi ofta går. Passerade de två husen i Rörstorp.
Många pensionärspar byggde sig förr ett litet hus och flyttade ut från det större gårdshuset. Nu är de "gamle" borta sedan länge, och i "undantagshuset" har barnbarnet med familj flyttat in. Med barnens farmor och farfar som närmsta granne.
Det var vår promenad. Glesbygd, tveklöst! Men som sagt, coronasäkert!