Det var ett tag sedan jag gick en ordentlig runda här hemomkring. Tänkte att de tre olika orkidéerna i vår by borde blomma. Läge för en långpromenad, för att kolla.
Nattvioler är vanliga i våra trakter. Det brukar finnas många längs de fuktiga vägdikena. De är sena i år. Hittade inte någon som var utslagen.
Det blev att ta en omväg och sicksacka mellan avverknings-ris och våta håligheter.
Men skam den som ger sig. Och belöning gick jag, även om inte blommorna var helt utslagna.
Tänkte ta en väg som jag inte gått på länge, efter det att jag lämnade byvägen. Det blev alldeles galet. Stigen var helt igenvuxen. Gick istället på en körväg. Den vek av åt fel håll, så jag hamnade här. Lite snopet. Fick en fin utsikt över ett okänt skogsområde. Det blev att vända om igen.
Så det blev den gamla vägen hemåt, den som makens förfäder anlagt för många, många år sedan. Så fint att gå här.
Ett sådant jobb man lagt ner på att bygga upp vägen. Mängder av sten har burits/dragits med häst (oxe)?, för att vägen ska gå på en och samma nivå hela tiden.
Tillbaka i byn. Kreaturen gör landskapet extra vackert.