Hoppsan! Där var jag utloggad från mitt googlekonto. Och inloggad på kontot som vi använder i kommunens skolor. Hade inte koll på att det hände. Har hoppat från konto till konto på mobilen tidigare, men alltid hittat hem.
Vad nu hem är, när jag har två olika "privata" googlekonton, som jag båda använder. På den ena ligger all PRO- konversation. Och lite annat. Och se där återfanns bloggen också...
Sen ska man ju komma ihåg lösenordet också. Testade de tre olika jag brukar använda. Inget funkade. Men Google var hjälpsam och visade en annan väg in. Tack för det.
Igår var det quizkväll i Glasets hus. Det är alltid sista fredagen i månaden. Sju månader om året.
Det var svåra frågor. Men gick ändå rätt bra. Vi hade lite tur...och lite skicklighet. Denna gång var det svägerskan som briljerade med sina kunskaper.
Quizen har återkommande frågeteman. Ordna i tidsordning. Aktuellt. Kombinera ihop. Idrottsfråga. Mattefråga. Musikfråga. Sant och falskt. M.m.
Sant och falskt är uppdelat i fem påståenden. Man måste ha alla rätt för att få en poäng. Har man tre eller fyra rätt får man en halv poäng .
Ett av de fem påståendena löd: - Alla svenska telefonnummer börjar med O. Vi skrev Sant på det. Då vi rättade frågorna, man byter med ett lag vid ett närbeläget bord, så sa quiz-ledarna att sant var det rätta svaret.
Laget som rättade våra svar protesterade:
112 då? 1177?
Hoppsan! Det hade frågeledaren inte tänkt på. En "slamkrypare" alltså!
- Det få bli godkänt med både falskt och sant på den frågan, bestämde frågeledaren!
Vilket betydde att vi vann med ett halvt poäng över det protesterande laget. Vi hade 13. Av 16. (Ytterligare ett lag hade 12,5. )Men killarna i "grannlaget" blev mäkta förgrymmade. Att vi skulle vinna på ett egentligen felaktigt svar, var ju helt fel. Hade vi båda hamnat på 12,5, så var vårt lag helt ute och cyklade på skiljefrågan.
Det kändes så där att vinna i går. Kändes fel. Men det är ju quizledaren som bestämmer reglerna....
Himlen var otroligt vacker, då vi med ett glasäpple i handen och var sitt presentkort på en lunch på Glasets hus, kom ut i den sena skymningen
Johanna undrade om jag ville åka med henne och killarna till Halmstad över dagen. Vi kunde ses i Smålandsstenar. Ingen större omväg för värnamobornas del.
Absolut!
Men hoppsan! Bara en kille med i bilen. Konrad valde att stanna hemma hos pappa och leka med sin kompisgranne , istället för att åka tre timmar i bilen , för att vara i Halmstad den dubbla tiden.
Hos grannen blommade päronträdet. Himlen var alldeles klarblå. Våren, ja försommaren, hade absolut etablerat sig i Halmstad.
Hoppsan, vad snabbt våren tar sig fram, när den väl bestämt sig för att anlända.