I flödet på Instagram kom Per Ragnar upp. Har inte ägnat några tankar kring den lysande skådespelaren på många år. Visste inte om han var i livet, förrän han dök upp i TV-serien "Whiskey on the rocks." Still going strong alltså. Såg fräsch ut. Måste ju kolla ålder. Född 1941. Jag blir glad av att se pigga pensionärer!
På Instagram framför Per Ragnar något som kallas "Söndagsdikten". Beslöt mig för att följa sidan.
Idag kom denna dikt upp:
En människas liv är som när en sten faller på en vattenspegel
Det bildas ringar på ytan, ringar som vidgar sig alltmer.
Några kommer vinden att susa.
Några kommer näckrosorna att gunga.
Några kommer solstrålarna att glittra.
Aldrig är ett människoliv helt spårlöst, även om det blott är som ringar på en blank vattenytan.
Ingen vet hur långt ringarna når
Dikten är skriven av en poet som heter Eva Malmberg. Okänd. Så okänd, att jag inte kan googla fram mer info om henne.
Jag är absolut ingen dikt-förståsigpåare. Men denna dikt stannade kvar.
Stannade kvar i mina tankar på dagens promenad, då mycket att jag försökte göra vattenringar med gå-stavarna.
Lyckades sådär. Hade förstås gått bättre med en sten.
Men visst är dikten talande? Man har stött på många "vattenringar" under sitt liv. Sådana som satt tillvaron i gungning, sådana som glittrat, sådana som speglat mörka moln. "Vattenringar" som påverkat att man blivit den man är. Och mina egna ringar, ja de har säkert innehållit både "vin och vatten".
Nu har vi avsmakat såväl avokado som kiwi, från Crowdfarmings fruktlåda. Otroligt gott! Apelsinerna är så perfekta, att jag beställde en låda på sex kg, från odlaren i sydvästra Spanien. Får dela med mig, sprida lite ringar av smakfull apelsin.
Veckans tre arbetsdagar är tämligen bra förberedda. Hoppas att de kan sprida lite "vattenringar". Märker att mina favoritämnen så gör. No-ämnen. Medan ämnen som religion och historia ger väldigt små krusningar, när jag försöker sprida dem...