Nej, man blir inte glad av att kolla på termometern. Mer än möjligen av att man har tak över huvudet och en lagom inomhustemperatur. Men sån' t tar man som självklart, när man bor västvärlden...
Har dock tänkt om en del under dagens promenad, om det där med att känna dig väderdeprimerad. Åter kommer strax till det!
Först ska jag berätta varför jag under dagens sexkilometare, trots regn och blöta goretex, blev lite glad. En ytligt bekant man stannade sin bil i värsta nerförsbacken, och tackade för att jag uppmärksammat honom och visat min tacksamhet på byns gemensamma messengergrupp. Vad hade han gjort? Jo, detta...
Hans son har köpt en gård i utkanten av byn. Eftersom det nu är den enda riktigt levande gården, så arrenderar han mycket betes- och odlingsmark av dem som tidigare haft levande gårdar.
När det var dags att släppa över den stora hjorden av köttdjur, på denna betesmark, uppmärksammade jag att man hägnat in området med orkideer, Jungfru Marie nycklar.
Jag lade ut denna bilden i den by-gemensamma messengergruppen och skrev att jag blivit så glad, när jag såg att den unge bonden skyddat de fridlysta och vackra växterna.
Jag fick till svar att han skulle hälsa pappa och tacka. För det var han som sett till att inte korna kom åt orkideerna.
Det var pappan som stannade och tackade mej för tacket. Jag blev glad över att han tackade mej...
Tänk, då lite de behövs för att förgylla vardagen för varann!
Jag tog en väg som jag inte gått på länge. Var lite nyfiken på om de gamla kantarellställena finns kvar. Det gör de, men svampen behöver växa till dig någon vecka innan man skördar den.
Hittade även några bra blåbärsställen. Det är så ojämnt med bär i år. Blåbärsris finns det gott om, men det är rätt tunnsått med bär. Utom på en del ställen, där det ser så här fint ut.
Kom att tänka på en dikt som Göran Greider läste på Instagram i veckan. "Sommardikt". Den börjar och slutar så här:
"Du begär så mycket av sommaren. Sommaren begär inget av dej."
Det är så det är. Man begär så mycket av sommartiden. Det ska vara soligt och varmt, det ska vara bad och solväder, det ska komma ljummet, livgivande regn på natten.
Det finns sådana perioder på sommaren. Men det finns också perioder av regn och ruskväder, som vi har nu. Nästan varje sommar. Mer eller mindre. Den värsta sommaren, den jag aldrig glömmer, det var 2018. Det var sol och torka i flera månader, grundvattennivån var oroväckande låg, skördarna torkade bort på åkrarna och man började nödslakta boskap, för att spara på bete och vinterfoder. Badväder var det... men jag mådde dåligt av att se gräs och blommor torka bort, ja, dö i solgasset.
Vad begär vi av vintern? Soliga dagar, 5-10 minusgrader, ett par dm ny och ren snö. Visst får vi några sådana dagar varje vinter. Men de är inte många. Men vi klagar sällan på vintervädret. Många av oss vill bara att vintern ska ta slut.
Vad begär vi av hösten? Hög luft och sol som lyser på gula löv. Visst får vi uppleva några gyllene dagar varje höst. Men vi klagar sällan på regn och ruskdagar.
Men sommaren begär vi så mycket av. Jag förstår att den som har 4-5 veckors ledigt och hyrt en dyr bostad vid kusten, blir besviken om man inte kan sola och bada
Det finns mycket man kan göra med regnjacka på. Njuta av det vackra i olika typer av natur. Barn gillar vatten och vatttenlek. Funkar jättebra.
Naturen är så vacker från april till oktober. Ännu vackrare om solen kommer fram. Vilket den gör då och då.
Jag njöt då jag klafsade fram i blöta skor på den rikigt gamla skogsvägen.
Om jag njöt av installationerna längs vägen?
Nja... allt ligger ju i betraktarens ögon...men jag hoppas att installationerna snart blir hämtade av en skrotfirma.
Och även om jag längtar efter sol och bad, så ska jag sluta med min eviga väder-jerimiad.
För det är så det är; Jag begär för mycket av sommaren.