Såg på sociala medier att backsipporna står i blom. På vandringsleden kring Tranemosjön, hade man fotat den vackra blomman.
Föreslog att vi skulle äta lunch på förnämliga Sångbergs, uträtta ett par ärenden i samhället och sedan ta promenaden till Tåstarps ängar. För det är ju där backsipporna måste finnas. Backigt och mager jord. Och en del av vandringsleden.
Det växte många andra blålila blommor på sandjorden. Men inga backsippor. Bara styvmorsvioler.
Får testa ett annat ställe då! Nittorps by, via en liten omväg på hemvägen. Bakom kyrkoruinen skulle det finnas.
Inte en backsippa! Men gott om styvmorsviol. ( Ursäkta den sneda bilden...men jag ville inte ha med några hus i bakgrunden...lyckades nästan undvika...)
Ok, ett försök till. På kullen bakom hembygdsstugan. På kullens baksida, där hade jag fått tips om att det skulle växa backsippor.
Gjorde en öppning i taggtrådsstaketet och klev över. Gick bakom kullen, runt kullen, tittade åt alla håll. Inte en enda blålila blomma. Inte ens en styvmorsviol.
Var på väg att ge upp, jag hade gått runt hela kullen.
Lyfte blicken... och kolla... Där finns de eftertraktade växterna. I mängder.
Mission completed.
Är man nörd... Så är man.