Ett lite annorlunda, eller iaf otippat , val av selfiefrågor blev det denna måndag. Tack Klimakteriehäxan för att du tänker, fixar och överraskar,
För egen del så har jag ett väldigt kluvet förhållande till kor. Koskräck om jag befinner mig på samma sida stängslet som djuren ( vilket jag försöker se till att inte göra). men njuter storligen att se kreaturen ( på andra sidan stängslet) i sommarhagen.
1. Den fetthalten ska "min" mjölk ha: Brukar se till att ha en liter mellanmjök hemma. Dricker aldrig mjölk. Men det behövs ju till både matlagning och bakning. Samt till gröt, när jag "orkar" fixa mig havregrynsgröt till frukost eller lunch.
2. Den osten vill jag ha: Är inte så noga. Men lite smak ska den ha. Borgmästarost har vi ofta. En ostmacka hör frukosten till.
3. Den "mjölkmaten"är en favorit: Åt keso till kvällsmat i kväll. Gott, med en klick äpplemos eller bär. Eller.... det kanske är lagad mat som avses: Hm... brukar göra pannkakor om vi har mjölk med utgånget datum. Men om det är gott... nä, mer "av nöden tvunget mat"
4. Den yoghurten serveras hos oss: Maken äter naturell lättyoghurt. Jag är filmänniska. Äter knappast aldrig yoghurt. På sommaren, i Halmstad, brukar vi alla äta Vapnös jordgubbsyoghurt. Den är god. Inte så söt som de flesta andra "bäryoghurtar".
5. Om du ska ge namn till en ko, vad ska den heta? Jag har med all sannolikhet fått döpa en och annan ko, eller rättare sagt kalv, då jag var barn. Maja var en snäll ko. Rölla var ilsken. Tror inte Rosa var så vanligt förkommande i vår ladugård. På den tiden så hade en bonde 10-15 kor, plus en del ungdjur. Alla hade namn. Rosetta. Saga. Britta. Disa. Kajsa,,,,, De allra flesta tvåstaviga. Men min ko skulle få heta Maja.
6. Har du något ko-minne? Många. men mycket handlade om att jag var rädd för de stora djuren med de vassa hornen. Värst av allt var just kosläppet på våren. Ystra djur som stått inne i mer än ett halvår, skulle motas till försommarens första bete på "vallen". Jag blev utrustad med ett ett spö, brutet från ett träd i närheten. Jag skullen mota korna så att de inte sprang åt motsatt håll. Far, som nästan alltid var ilsken, var extra stressad och argsint då djuren skulle ut. Jag fick veta att jag var oduglig, som inte alltid klarade att mota "monstren "åt rätt håll. Usch, så hemskt det var....
Men Maja fick jag mjölka. Då var jag liten och inte påtänkt som ko-motare. Fick dricka den spenvarma mjölken. Kväljs nästan vid tanken idag, men som litet barn så tyckte jag att det var gott.
Kommer också ihåg hur det vara att mata kalvarna. De var söta. Några som jag inte behövde känna mig rädd för.
