Kollade "Årets bild- nyhetsbild utrikes". Pontus Höök, med rötter från vår kommun, hade tagit bilden på några gravt härjade människor på en gata i Philadelphia. En tragisk bild. Denna dagsfärska bild borde få pris för vårens mest härjade naturbild. Inte mycket till liv i de båda trädresterna/skantarna. Men de kan ge liv åt både fåglar och insekter.
Intressant att kolla bilderna som var nominerade för att få pris som "Årets bild". Det är inte de mest tilltalande bilderna. Men de bilder som talar sitt eget språk.
Kände mig också tacksam för att skogsägaren röjt upp ris och nedfallna träd på en gamla skogsvägen. Delar av skogen avverkades för ett par år sedan. Det blir en del ris kvar efter att man tagit tillvara virket. Dessutom är de träd som står kvar extra känsliga för kraftig vindar. Några granar har legat tvärs över den gamla skogsvägen. Idag var de borta.
Den här vägen, det var makens pappas skolväg. Han och hans systrar traskade vägen fram och tillbaka till Nittorp tre dagar i veckan, under sin skoltid. En halvmil åt varje håll. Året om. Inget att gnälla över för den tidens barn. Skollunch, det fanns förstås inte. Det var medhavd mjölk och smörgås , som gällde.
Här, vid det gamla soldattorpet, fick man sällskap av tvillingarna Mod. Makens faster berättade att flickorna var så små när de föddes, i början av 1920-talet, att de låg i var sin skokartong, då de var nyfödda. De överlevde och fick ett långt liv.
Jag gillar att ta mina promenader på egen hand. Man funderar så bra då. Som så ofta , så kom jag att tänka på det där med ålder. En diktator i öster som fyllt 71. Två presidentkandidater i väst, den ena 81 år och den andre, som dessutom inte är riktigt klok, 77 år gammal. Jag kan inte för mitt liv förstå hur ett "demokratiskt" land, med 320 miljoner invånare inte kan få fram två presidentkandidater med förståndet i behåll och i ålder 40 - 60 år.
För egen del, så fick jag förra vecka en förfrågan om att utöka min arbetsvecka med ytterligare en halv dag. No ( naturorienterande ämnen) i rektorsområdets andra och större skola. Jag kan ju aldrig säga nej. Men jag menade faktiskt det ja, som jag svarade. Besökte skolan och hämtade läroböckerna i fredags. Kändes så in i hjärtat gott, att bli så välkomnad av både personal och elever. Kommer att bli några av mina gamla elevers barn som jag träffar. Jobbade ju i den skolan från till 2003.
Gissar att de första vårblommorna är överblommade i sydligaste delen av vårt land. Här har snödropparna sin storhetstid. Om några veckor är de ett minne blott.
Gjorde en krans till jul, på en bas av ståltråd. På en solig altan, så blev det en återanvändning av stålttrådsrundeln. Björkris, samt de tilltufsade gamla påskfjädrar som jag hittade i en låda. blev till en "påskkrans"
Solen står ännu högt på himlen, trots att klockan passerat sexton. I veckan är det vårdagsjämning. Härliga vår!