Äntligen!
Vatten!
På vatten, i vatten, vatten ovanifrån, vatten i mängd.
Tänkte ju att åtminstone jag och K-P skulle badat igår. Med en gipsad armbåge, så var det ju inte lämpligt för Konrad. Och mamman till pojkarna, hon är inte riktigt lika badnördig som sin mor.
Tillbringade gårdagen tillsammans med de tre igår. I Halmstad. Mulet men varmt. När vi planerat att gå till stranden för att bada... ja, då kom regnet. Ingen var ledsen för det!
Dotter och dottersöner åkte hem på kvällen. Då C-E stannat hemma, för att det var för varmt i lilla sommarhuset (!)så kunde jag stanna kvar i detsamma till idag.
Började dagen med en morgonpromenad. Såg riktigt lugnt ut på havet, vid niotiden. Träffade på en äldre dam som just kom upp ur badet. Förhörde mig om hon sett till några otäcka maneter med långa brännande trådar. Det hade hon inte. Öronmaneter fanns det gott om nära strandkanten, det såg jag redan igår. Men de stör ju ingen.
Så det var bara att gå upp till huset och byta om till nya baddräkten. ( Var f.ö. länge sedan jag kände mig så " snygg" och bekväm i ett badplagg. Supernöjd med nya dräkten från Cellbes)
Det var verkligen gott i det klara fräscha vattnet. Sannolikt 17-19 grader. Härligt uppfriskande, rent och simbart.
Stannade en stund på stranden, beundrande kreativitet och efterhand försjunken i en bok. Finns det något härligare än att sitta/ligga på en strand, ett par meter från vattnet och med ackompanjemang av vågornas rytmiska skvalpande läsa en bra bok?
Molnen tog över och det blev lite småkallt. Läge att gå hem och städa det lilla huset, så att det är rent till midsommar, då vår hela familj på nio personer ( samt en hund) förhoppningsvis ska fira midsommarafton tillsammans.
Helt otroligt vad det blir sandigt och smutsigt snabbt. Blir väl så att man drar in en massa sand och smuts, när man är många och ytan är liten.
Passade på att putsa fönstren också, behövdes verkligen.
Gott att komma till ett ( hoppas jag) såpdoftande hus till helgen.
När jag, för ovanlighetens skull, var ensam och hade tid, så var det läge att åka och hälsa på en gammal kollega och vän, som bor drygt en mil söder om Östra stranden, Halmstad.
Var nästan två år sedan vi senast sågs, och redan då hade hon kommit en bit in i sin demens. Ringde och kollade med hennes man om hon orkade med mej en stund.
Jag var välkommen. Så roligt att se hennes glada ögon, då hon fick besök. Jag tycker inte att hon blivit så mycket sämre sen senast. Bromsmedicinerna hjälper nog. Och även om vissa frågor återkom flera gånger, så kunde hon erinra sig oljemålningskursen som hon hållit för oss på skolan, liksom gammaldanskvällarna som en annan kollega ordnade.
Vi konstaterade att vi hade mycket roligt tillsammans, kollegor samt andra som jobbade på skolan i Dalstorp. Och att vi båda alltid tyckt att skoljobb är roligt.
På vägen hem, så mötte jag ett riktigt skyfall. Hade i princip ingen sikt alls, så jag stannade vid en parkering längs 26:an. De två bilarna som körde bakom, gjorde mej sällskap.
Körde genom stora vattensamlingar på vägen norrut.
Här hemma hade det knappast regnat alls. Under kvällen har dock regnet nått även oss. Inga skyfall, utan ett stilla regn. Det förutspås fortsätta även under morgondagen.
Underbart med regn! Vatten är livsnödvändigt . Tror att naturen njuter lika mycket som jag. Fåglarna kvittrar glatt! De har nog också lidit av värme och torka.