Lilla Nittorp har och har haft ett ganska så rikt nöjesliv. På "forntiden", ja, då jag var ung, då var det danskvällar i Sporthallen... och det var på en sådan tillställning, f.ö. på självaste nyårsafton, som jag träffade C-E för sådär hundra år sedan.... eller rättare sagt 40 år sedan. ( Nu låter ju 40 år ungefär lika mycket som 100 ... så visst var det ett tag sedan)
De som anser ishockey vara ett nöje, kan absolut få sin nöjeslystnad stillad genom att titta på när bygdens eget hockeylag spelar i Nittorps ishall. Ganska imponerande att ha ett lag, som ligger i nivå med Boråslaget BHC....
Man kan också bli förnöjd av att kolla damfotboll. Här har man alltid legat på en tämligen hög nivå. NIK ju dessutom fostrat en sådan storhet som Viktoria Svensson/Sandell.
Riggos Rullande återkommer årligen till Sporthallen Lillsjön. Nittorpssonen Rickard Skoglund och hans musikvänner kör häftig rockig proffsig underhållning under några helger varje vår. Snart är det dags igen. Nu är inte den sortens underhållning my cup of tea, och det beror inte på underhållningen, utan på att jag inte klarar av människor som "tappar kontrollen" och dansar omkring på golv, stolar och bord, till musiken. Samtidigt vet jag att det inte är fel på publiken som roar sig på detta sätt, utan på mig, som vill bli underhållen sittande på en stol, ev. deltagande med handklapp eller i allsång.
Mitt Nittorpsnöje, så här på torsdagseftermiddagen, bestod i att leta upp två geocacher.
En kom ut idag. Den fanns här vid det fina nybygget, utmed Hjälmån/Hjälmåleden.
Var nästan lite nervös att jag skulle vara först, för det här med att vara först det är helt bortkastat på mig, men säkert till glädje för någon annan. Nu hade en cachare med nicknamet "Haspen" varit för mig, och det kändes riktigt bra.
Härligt var det att komma så vattennära i den ljumma februarieftermiddagen.
På andra sidan sjön fanns en cache som jag inte försökt leta upp, trots att den funnits där sedan i höstas.
Jag har trott att gömman varit för svår för mig, då den är rankad till 3,5.
Nu har ju tanten bakom datorn nyss vandrat i branta berg med stenar och rötter och branta stup, så det var en baggis att ta sig fram på en ganska ok stig till gömman.
Intressant att komma till ett ställe, där man vet att danskar och svenskar slogs om marken för 500 år sedan, tycker jag. Historiens vingslag....
Ja, det var ett nöje att vandra omkring i det vackra tidig- vårvädret i Nittorp, tillika att hitta två cacher på en torsdag....Härligt att ljuset kommit tillbaka, så det blivit möjligt...
Nu väntar nästa nästan-nöje... iaf nödvändigt sådant.... i Grimsås ... spinnmix!